Tuff höst/vinter
Ja det har varit tufft denna höst och vinter och även första månaden i 2020.
Men så hände ngt. Livet började sakta sakta spira in i ådrorna på mig igen. Jag börjar må bättre och jag kan ge mig i backen på att det är solen som börjar visa sig mer och ljuset som börjar återvända.
Jag har aldrig tidigare i mitt liv varit så påverkad av mörkret som jag varit denna period. Men med facit i hand att vi slagit rekord i antal lite soltimmar är det inte så konstigt kanske att även jag brakade ihop.
Och när jag de senaste dagarna ser att folk jag känner separerat eller tom tagit skilsmässa så är det ännu mindre konstigt att jag mådde som jag gjort. Det är uppenbart fler som blivit påverkade på ett eller annat vis.
Det sägs att klarar man 7 års krisen och 10 års krisen så överlever förhållandet allt för det mesta.
Vi har passerat 7 års krisen och än är vi en familj. Låt det så förbli även när vi passerar 10 år. Låt mig få slippa fler mörka perioder i mitt liv. Låt mig få känna glädje och skratt de flesta dagar och hitta tillbaka till mig själv igen. Jag är på väg.
Där är folk jag tappat längs med vägen. Vissa har jag varit så stark att jag själv klippt av bandet med, medan andra sorterar bort sig själva. Och jag trodde helt ärligt aldrig att det skulle kännas så bra.
Någon har hittat tillbaka in i mitt liv igen och andra nya har ramlat in i livet. Underbart. Låt det fortsätta så. Men framförallt, låt mig få hitta tillbaka helt. Jag längtar till den dagen ❤
