Då fick sig äntligen London ett besök och inte bara London utan även Jenny ❤
Jag behövde detta så det skrek ut i minsta hårstrå på kroppen.
Egentid.
Få umgås med en kompis.
Få dricka nått glas vin.
Få shoppa.
Bara behöva tänka på mig själv.
Komma utanför Sveriges gränser.
Visst, en solsemester hade smällt 3 gånger högre, men i det läget jag befann mig i hade eg en helg vart som helst suttit som en smäck. Bara det att få umgås med en kompis var rena himmelriket för mig. Jag har saknat detta så sjukt mycket.
Och ja jag saknade mina sessor redan när jag kom fram till London, tro inget annat.
Jag shoppade med mig hem en hel del. Inte till mig, jag "fick" ett par skor och en topp. 3 tröjor till älsklingen och resten till donnorna. Och tro mig det blev en hel del.
Barnkläder är så sjukt billiga i England pga att det är minimerad skatt eller om det var att den är helt borta på barnrelaterade saker. Kan kvitta. Det är billigare än Ullared typ 😊
Längtar till att få åka dit igen och fynda. Nästa gång kanske lite mer till mig själv!
Renoveringen/utbyggnaden Är i full gång och idag har vi både 2 nya kupor, nytt tak och en ny hall. Så mycket gjort sen februari men så mycket kvar. Och tack och lov att Olof gjort så mycket själv ihop med Martin, för oj oj med pengar vi sparat på det!!
Längtar tills det är dags att inreda. Längtar tills detta kaos är över.
Men samtidigt vet jag att när den dagen det börjar närma sig, den dagen går jag inte hemma längre och kan pyssla och pula.
Det är dags att söka jobb. Och förstå mig. Jag är absolut inte arbetsskygg. Jag har jobbat övertid så det står härliga till. Men det var innan livet ändrade sig och jag fick två dyrgripar. Nu vill jag arbeta, men samtidigt få ihop vardagen och kunna låta mina sessor behöva sitta långa dagar på förskolan. Hur får folk egentligen ihop livet efter de fått barn??
Dilemma, dilemma.
Jag letar jobb och jag försöker komma på vad jag vill göra. Hur ska jag kunna fostra mina barn att följa det de vill göra i livet, när jag som 40 åring själv inte vet?
Katastrof 😂
