jagochbabydino.blogg.se

Första gången för mig på det nya stället. Mkt trevlig sköterska (eller vad e de som tar hand om oss?) tog emot oss. Vi pratade om allt möjligt och det visade sig att hon visste vem min gamla chef var på Sommarsol. Vilket ledde till att vi pratade mkt om just den arbetsplatsen.

Knodden gick igenom gårdagens besiktning 😉

Hon har precis som jag misstänkte, gått om sin födelsevikt med hela 50 g.

Som hon sa, bra kräm i mjölken. Och ett matvrak har vi.

Inatt slog hon nytt sovrekord.

23.30 sista målet och vaknade idag 08.45

Och inte med ett gråt utan med ett gulligt "knorrande".

Åh du milde vad jag hoppas detta är en fortsatt trend!

Igår fick hon även sitt första bad. Badet gillade hon. Sen blev hon akut hungrig och hade inte tålamod till att bli torkad.

Lilla snäckan...

Men....

Hur lyckas de med fler barn än ett och en stor hund med en inte inhägnad tomt att få ihop logistiken? 

Knodden sover, loppan vaken, hunden nödig.

Jag kan inte släppa ut hunden för jag har inget staket. Jag kan inte gå ut med hunden för jag vågar inte lämna dem ensamma när loppan är vaken. Olof jobbar och jag är själv.

Jag kan ju klart hämta vagnen och klä dem för att komma ut. Men då måste jag ner till tvättstugan och hämta vagnen. Hitta åkpåsen till knodden och få upp den. 

Då måste jag oavsett lämna dem själva.

Ska jag sen klä den lilla lär hon vakna. Kommer hon sen vilja ha mat när jag är ute blir det moment 22. Det går inte. Då kommer jag ha en ledsen tjej när jag är ute och går.

Och den stora kommer säkert vilja springa av sig lite vilket kommer resultera i en stressad jag. Hålla koll på vagn, loppan och hund. 

Jag måste lösa denna logisk för detta fungerar inte som det är just nu.

Varför kan hon inte bara somna?

Vilka "problem" man har alltså...

Idag är det dags för BVC. 

Ska bli mycket spännande att se hur mycket hon väger idag med tanke på vilket litet matvrak hon är. 

Loppan har även hon fått bättre aptit och börjat äta mer ordentligt. Överväger om jag ska låta henne få börja på förskolan nästa v eller om jag ska hålla henne hemma en vecka till. Är så kluven hur jag ska göra. 

Har äntligen börjat röra lite på mig igen. Tyvärr är inte vädret riktigt med mig om kvällarna nu så blir ingen lång runda på kvällen med hunden. Men alla steg jag tar är åt rätt riktning. Och det är så skönt att kunna traska på utan att det gör ont eller att jag flåsar ihjäl mig.

Annars sitter jag hemma och "glor". Amningen tar en himla tid. Kopia på syster sin.

Jag passar på lite då och då att smita iväg till affären för att komma utanför tomten då och då.

Njuter med en liten i hemmet igen. Älskar doften av bebisar. Deras mjukhet. Deras söta gnyende..

Hade glömt bort allt detta! Bebisar är hur mysiga som helst ❤

Blöjbyte på g med bästa assistenten ❤

Puss beebiis

Det är svårt att slita sig från sängen på morgonen när jag vaknar och har detta fina sidan om mig ❤

Det var väl det jag visste... en liten rock tjej! 😉

Oh det är så UNDERBART med att ha knodden här!
Att kunna röra sig fritt och obehindrat! Inget som håller tillbaka mig eller begränsar mig i mina rörelser.

Kan inte förstå vart dessa 6 dagar tagit vägen. Tiden har verkligen flugit förbi. Känns så overkligt att vi i måndags åkte till frlossningen för att "hämta hem" knodden. Känns som det är längesen redan.
Lilla älskade snäckan.

 

6 dagar gammal idag och navelstumpen började stinka ngt så in i igår. 
Har "tvättat" och torkat flitigt hela dagen igår då den stanken är allt annat än trevlig. 
Idag på hennes 6:e dag ramlade stumpen av. Tidigt mot loppan vill jag minnas.
Skönt att slippa den dock. Nu ska jag bara se till så det läker fint, Ser lite goisigt ut i mitten just nu, Men skönt att slippa den då den är lite i vägen tycker jag.

Nu när man fått mysa med lillsnäckan i snart en vecka har man insett hur stor loppan egentligen är.
Här har man gått och tyckt att hon är så liten. Så börjar man byta blöja på en liten minibebis och då helt plötsligt ser man hur stor loppan är redan. Hallå, när hann hon växa så mkt?!
Hon är ju gigantisk jämfört med lillasyster!!
Liten hann verkligen bli stor, på bara ngn dag känns det som.
Och det som är mest ofattbart är att hon varit mindre än knodden. Hur är det ens möjligt att man kan vara mindre än henne? Det har jag svårt för att förstå!

Loppan gillar sin lilasyster fullt ut. Jag kan inte säga älskar, då jag inte vet, men ogillar henne gör hon inte.

Hon hjälper till att hämta napp, hon klappar på henne, hon ska pussa på henne, hon ska vara med och byta blöja och är delaktig i det mesta, Hon har inte visat någon som helst svartsjuka mot henne. Vilket jag varit mkt orolig för. Tråkigt bara att hon hunnit bli sjuk på dessa dagar. Förkylning, lite småfebrig och hosta, Så jädrans typiskt och fel tidpunkt!
Vad hon istället visar är en enorm "trots" mot mig och Olof istället.
Eller, ignorans kanske jag ska säga. Det kvittar hur mkt man än tjatar så vill hon inte lyssna, så lyssnar hon inte. 
Dessa t-shirtar med texten "Jag är inte döv, jag bara skiter i dig" hade passat henne som handen i handsken just nu. Hon springer och skäller på oss och pekar på oss. Och jag kan verkligen inte hålla mig för skratt när hon gör det för det ser så jädrans roligt ut!!! 

 

Knodden har annars vekligen visat sin fina sida hittils,
Hon följer loppans fotspår gällande nätterna redan.
Hon äter sista målet innan vi lägger oss, runt 12 snåret. Sen sover hon till 6 - 7 på morgonen. Lägger henne till bröstet och somnar om. Sen sover hon till allt mellan 8 och 10,30 tiden på morgonen typ.
Drömunge nr 2. Hoppas detta kommer hålla i sig!

Annars är hon ett sant matvrak!
Herre min gud vad denna donna kan ÄTA!
Mjölkproduktionen har som tur hunnit ikapp sen 2 dagar tillbaka.
Jag läcker ca 30 ml om inte mer per bröst vid varje amning. Och detta även om jag precis ammat det ena bröstet och går på nästa. Helt fantastiskt är det. Och tacksam så in i är jag.
Jag gissar att hon har hunnit gå om sin födelsevikt med råge när nästa vägning kommer.

 

På besök har vi haft nästan hela familjen nu.
Det är bara moster Mika kvar, som bor i sthlm, mindre lätt för henne.
Extramorfar Laszlo, av förklarliga skäl.....
Faster Fia med familj.
Farfar.

 

Idag började även loppan på barngympa.
Helt rätt tid känns det som. Hon får 1,5 h (minst) själv med någon av oss. En tid där hon inte behöver känna att hon måste dela med sig av oss.
Och hon var ju som vanligt. Denna underbara unge! Vi hann inte mer än i i salen så typ sprang hon till alla andra och lekte med alla andra och brydde sig inte om mig för 5 öre. Och vilket leende hon hade i ansiktet!

Älskade unge! <3

Trots att jag får sova om nätterna är jag dock trött. Helt sjukt trött.
Är verkligen inte van vid att behöva vakna till ordentligt och bryta sömnen för att knoppa in igen.
Och återigen detta med att passa på att vila när bebis sover. Yeah, right,
För man kan parera sin trötthet med deras sömn - not. 
Och skulle man mot förmodan parera, ja då sover ju inte den andra...

Så på kvällarna tänker jag alltid, ikväll ska jag lägga mig tidigt. Mmmm, säkert....

 

Den mysiga biten med avslagen...

Uppfattar som att jag blöder mindre denna runda.
Däremot har jag mer ont. Och detta är tydligen mycket vanligt efter just den andra förlossningen?
Why oh why?
Och med min vanliga tur så nu när jag äntligen har rörelseförmåga, ja då smälter snön så jag inte få rnjuta av dem så som jag önskar....

Viktmässigt har jag bara gått ner 5 kg än på dessa 6 dagar.
Jag hoppas att de resterande graviditetskilona försvinner i rappet.
För har min graviditet bara vägt 5 kg, och resten är fett som satt sig på kroppen, ja då vill jag bara skjuta mig helt ärligt.

I varje fall.....
Vi njuter här hemma.
Jag älskar att ha en bebis i hemmet. Jag älskar alla dessa små ljud, lukten, mjukheten, allt.
Jag har saknat det inser jag nu när man har henne här hos oss.
Kan inte titta mig mätt på henne. Och hennes leende är ju så sjukt gulligt. Längtar tills det ä ett svarsleende och inte bara en reflex.

Nu ska vi bara komma på ett namn till henne med. Hon kan ju inte kallas för knodden eller knoddas resten av sitt liv! Förslag ngn?

 

 

 

Alla tankar, all oro har varit helt i onödan. 

Jag älskar den lilla knodden lika mycket som jag gjorde med loppan från första stund. Det går tydligen att dela sitt hjärta och sin stora kärlek med flera.

 

Jag slapp gå till den 20 och vänta. Och jag slapp bli igångsatt. Den 18 kom hon. Knodden. Lilla snäckan. Min andra stora kärlek. Loppans lillasyster....

 

Jag fick rätt på en punkt. Och det var att det skulle gå fort. Det gjorde det. När det väl drog igång.

 

För min egna skull kommer jag här att jämföra mina förlossningar.

 

Loppan född 20131118 en måndag kl 02.24 BF 7/11 (+11 dgr)

Knodden född 20160118 en måndag kl 14.32 BF 5/1 (+13 dgr)

Lustigt hur det kan bli!

 

Loppan: molande "mensvärk" drog igång natten mellan fre/lör. Avtog på morgonen igen gör att dra igång på natten mellan lör/sön igen. 

Trött som en gnu intog vi förlossningen ca kl 7.

Värkarna avtog så fort vi kom in. Öppen då 4 cm. Blev utskickade för att promenera. Värkarna började igen så fort jag kom utanför sjukan. Så fort jag kom in igen avtog de. Vi blev efter ett tag skickade på att inta lunch. Ikea blev det och Olof trodde jag skulle föda i restaurangen 😂

Kom tillbaka för att tillslut bli hemskickad igen då värkarna bara drev med mig.

Plågade mig fram tills kvällen hemma och blev inskriven måndagen kl 00.10 Denna gg skulle det bli bebis.

 

Fullt öppen när jag kom in. Helt slut var jag. Jag skulle få epidural, en sömncocktail och hinnorna skulle tas. Jag skulle få sova sen skulle de dra igång förlossningen på morgonen. Det var vad jag blev lovad. Loppan var inte fixerad så jag blev även förberedd på att risken fanns för akut KS om det skulle bli navelframfall när de tog hinnorna.

 

De lurades...

 

Efter många olika mätningar tog de hinnorna. Jag minns hur varmt vattnet var som sipprade ut. Jag hade fått oxytocin i dropp som de ökat på rejält för att hålla igång mina värkar. Kl var då 01.30

Kl 02.15 säger de till mig att du kan glömma att få sova, det är dags att krysta för du ska få bebis nu. Då drog mina krystvärkar igång. 3 krystningar senare hade jag loppan på min mage. Kl var då 02.24, just då var det den bästa stunden i mitt liv.

Och fan vad fort man glömmer smärtan!

Enbart lustgas fick jag som jag fick be om att få och som jag inte ens fick behålla.

 

En förlossning där jag födde ett barn men där jag inte hade ngt att säga till om och jag kan inte minnas att man direkt hade en kommunikation med mig eller ens där de förklara i tid vad jag skulle göra. En militärisk barnmorska.

 

Fick typ 2 stygn invändigt och 1 utvändigt.

 

Vädret den dagen (måndagen) var grått, ruggigt och regnigt. 

Vi fick bo på avdelning 28 rum 53. Stannade 2 nätter och kom hem onsdag middag.

 

Knodden: molande "mensvärk" drog igång söndagskväll vid 19.30 tiden. Jag visste att this is it. Så det skulle sovas om jag skulle få en repris på loppan. Kl 05.15 börjar jag klocka värkarna och jag hade då 3 min mellan varje.

Ingen Alvedon hjälper. 

Det kommer hit lite frallor och jag får i mig 1. Ätandes stående. Och gungande från sida till sida. Loppan står sidan om mig och gungar ihop med mig. Lyfter på tröjan min för att blåsa på magen. Jag hade ju ont 😂

 

Kl 12.49 är vi inskrivna på förlossningen. Jag kände att det tryckte på så in i ner och jag ville ha ngt som hjälpte mig att bedöva smärtan. Jag längtade efter ett bad. Ett BAD! Fan vad jag saknar badkar!!

 

De gör ctgkurvan och andra div mätningar. Efter det så kollar de och jag är då 5 cm öppen. Skjut mig inte mer var mitt svar på 5 cm.

 

De frågar mig om jag vill ha ett bad och går och fixar till rummet till mig.

Jag traskar dit. Äntligen ska jag få bada!

Efter att arbetat mig igenom 2 jobbiga värkar så får jag äntligen sätta mig i detta badkar. Som jag njuter!

Jag lägger mig ner för att besviket upptäcka att min mage var förstor för att bli täckt under vatten. Olof drar igång duschslangen till mig för att jag ska kunna spola vatten över magen. Det är då det sker. Krystvärkarna drar igång och jag får nästan panik. Vart fan är barnmorskan? 

Mitt i ett skiftbyte sker detta. Jag blir inrullad i rullstol igen till förlossningsrummet. Börjar få panik igen då jag måste krysta och jag vet inte om jag får  (sitter i rullstolen med en undersköterska som rullar mig och Olof sidan om) och jag känner att det tar stopp. Hinnan är ju fortfarande hel!

 

Inne i rummet presenterar de sig så gott de kan och kan hjälper mig upp på sängen. Får panik igen då det känns som jag ska både kissa och skita på mig. Övertalar om att jag måste på toa och blir hjälpt dit. Får en ny krystvärk när jag ska kissa. Blir hjälpt till sängen igen. Får lustgas. Nästa värk tar de hål på hinnan. Nu äntligen kändes det lättare. 

Krystvärkarna drog igång kl 14.25

Hinnan togs kl 14.30 och knodden föddes kl 14.32

Kan säga att dessa 2 min kändes som 20. Och Olof påminner mig än hur jag med jämna mellanrum ropade i det läget "Ta ut den! Melon mellan benen! Melon mellan benen!!"

 

Kul att jag kan glädja någon! 😉

 

Underbar barnmorska och även undersköterska. En riktigt bra förlossning fick jag. Kan faktiskt tänka mig en till. Men sen är det slut.

Fick sy 2 stygn invändigt och 1 utvändigt. Samma som förra gången. Barnmorskan sa att det är vanligt att de gamla kan gå upp vid en ny förlossning.

 

Denna dag så snöade det. Och det rejält i omgångar. Vilken lyckans dag för mig alltså! Synd att jag inte kunde komma ut bara 😂

 

Vi fick bo på avdelning 28 och rum nr 51. Granne med vårt gamla rum.

 

Vi stannade bara 1 natt sen valde vi att åka hem. Jag sover så sjukt dåligt i dessa sängar. Och Olof är tom för lång så fötterna sticker ut 😂

 

 

Det finns likheter kan jag tycka 😍😙💕❤

 

Isflak under.

Jag anar inget.

Tur ingen såg.

Ont gjorde det.

Tror fan att hunden skrattade åt mig.

Inte lätt att känna sig som en nyckelpiga som hamnat på rygg.....

* varför är du fortfarande hemma?

* hur länge har du gått över nu?

* ska de inte sätta igång dig snart?

* fortfarande ingen bebis?

Eller liknade, så kommer jag stänga av min mobil och även från sociala media om jag inte stampar sönder mobilen av ren irritation.

Jag vill kräka på alla samtal jag får om dagen gällande enbart detta. Som om jag inte skulle informera om den hade anlänt? Eller tom höra av mig till vissa när jag är på g in.

När jag tom svarar direkt att NEJ DEN HAR INTE KOMMIT så får jag en dålig ursäkt om att det är inte därför de ringer och sen hör jag hur de börjar svamla om allt möjligt för att hitta ett samtalsämne. Nä men om det inte e därför de ringer för att kolla så är det jäkligt konstigt att de HELT plötsligt rings VARJE dag ngt som bara hänt 1 gg tidigare och det var när jag gick över med loppan.

Allvar?!

Det e ju så kul att gå på övertid. Det e vad alla önskar göra, så snälla peppra mig gärna med dessa frågor var dag. Det liksom gör situationen SÅÅÅÅ mycket lättare och roligare för mig.

*morr och fnys*

Det värsta är de som hör av sig som annars ALDRIG gör det!

Nej faktiskt inte!

Jag vill att det ska vara överstökat innan dess!

Kom ut nu!!!

Då var det dags igen.
Inte ens en vecka har gått men jag tog mig dit långsamt men säkert i min gungande pingvinstil.
Blodtryck ok.
Protein ok.
Magen växt till 36 cm.
Bebisens hjätljud galopperade bokstavlligen iväg idag.
Vi var uppe på 180!!!! och vände ner till 159...
Herregud vad det galopperade innan det gick ner.

Min barnmorksa sa att det var verkligen ett piggt barn i magen.
Och hon trodde när jag frågade om storlek att det kunde aboslut ligga på 3,5 kg eller mer.
Neeeeeeeeej är ungefär min tanke gällande detta.
Jag är LIVRÄDD för att spricka och jag var så enormt lättad över att loppan vägde bara ynka 2980 g och följde sin mamma precis som hon ska.
Vad e det för en heffaklump jag bär på? Måste den följa sin pappa så väl? Räcker det inte att det är en tidsoptimist som pappa sin??

Ny tid på måndag för BM och sedan har jag tid på fölossningen på onsdag nästa vecka.
Så får de se om de sätter igång mig eller om jag ska gå och plågas ett tag till.
Jag slipper gärna vänta tills den 20, men det vet nu ju redan ;)g

Igår när jag skulle till tvättstugan så halkade jag och slog mig rätt rejält. Som tur så ramlade jag bakåt nerför backen så knodden tog inte skada.

Det var även snö så jag blev aldrig blöt när jag låg där och kräla för att ta mig upp.

Idag har det tinat och nu på kvällen så regnar det blandat med snö.

Tror ni inte jag gör samma sak nu igen? Som tur återigen ramlade jag bakåt. Skillnaden denna gång är att jag sträckte mig rejält i ljumsken (för jag har ju inte alls ont i de partierna redan) och jag blev dyngsur precis hela baksidan in på bara skinnet. Och innan jag kom upp!!!

Jag har ett par väl valda ord men nöjer mig med valet av rubriken. Förbannad och öm är jag ivf!

Men då ramlar latheten över mig. Loppan sitter och gäspar och det är eg lunchtid.

Längtar tills jag kan röra mig utan att behöva vevas igång... 😂

Ivf tillbaka till tvätten. 

Har googlat och läst på. Frågat runt och även på forum. Verkar som att Lidls egna tvättmedel ska vara super för tvätten. Så blir till att ta mig bort till Lidl och testa. Det kan inte bli sämre än vad det är nu. Dvs att tvätten inte blir riktigt ren. Är sååå trött på att inte få kläderna riktigt rena. Och alla irriterande fläckar på loppans kläder som inte vill gå bort. Trots vanish och yes...

Blir allt annat än billigt att köpa nya kläder för att fläckar inte går bort. Så nu blir det att dra till med hårdhandskarna och hitta ngt som för en gångs skull fungerar och inte bara kostar pengar!

Jag älskar att det är vitt ute. Jag njuter och ser inte problem som många andra. Jag ser ljusa kvällar/nätter. Jag ser glad dotter och hund. Jag ser roliga lekar. Jag hör knarr under skorna. I just love it!

Vad jag mindre gillar är att jag är så satans begränsad just nu. Jag fixar inte att gå ut och leka med loppan I snön. Jag fixar inte att gå ut med hunden i snön. Jag fixar knappt att sopa av snön från bilen. Och detta får mig att vilja gråta!

När vi får snö så får jag vackert sitta på åskådarbänken just nu.

Jag hatar att vara så begränsad! 

Och nej där är ingen bebis på g. 

Men vem fan hade velat ut i denna kylan när man är van vid 37 grader?!

Nästa bm besök är flyttad till redan måndag. Undrar om det blir ngt mer därefter eller om jag sen ska invänta den 20 och att jag blir kallad till förlossningen?

Den får komma när den vill bara det inte blir den 18 på kusinens dag. För då lär den väl aldrig bli firad på sin dag mer än från min familjs sida..

Det är en stor önskan dock att den kommer NU så jag kan börja fungera normalt, för jag HATAR att vara så begränsad och handikappad som jag är just nu! Urk!

Sorry för detta gnäll. Bara de som varit/är höggravida förstår vad jag menar. Ja om inget annat de som inte struttar runt med höga klackar i v 41 som om de inte vore gravida...

Jag skulle behöva få tvätta med. Har inte gjort det på ett par v nu och det börjar eka här och där i garderoberna.

Fan att jag måste gå ut, runt huset, för att komma ner till tvättstugan! 😣

Nåja.... snart kommer O hem efter att ha varit iväg som var dag. Få har han en ny pulka med sig hem och vi ska ut i snön. 

Jag ska nog passa på att köra till affären då och inhandla lite katrinplommon till mig så min mage kan fungera normalt igen. Detta är allt annat än himmelrike just nu.

Ciao..

V 36 (var det väl... mitt minne!) Vs v 41

Hjärtljudet 150.

Magen gått ner till 35.

Protein och glukos upphöjt.

Blodtryck bra.

Jahapp....

Då väntar vi vidare.

Ska från och med idag anteckna rörelserna hela tiden så jag har koll på bebisen.

Ny tid 14 och sen tar förlossningen över den 20.

Så kul ska vi inte ha att vi väntar till den 14. Om jag får bestämma.

Men växt hade jag gjort trots att magens mått var mindre. Som min bm sa. Nu ser man ju tydligt att du är gravid. Jaha, jag misstänker att det inte synts innan med tanke på hur ofta jag fått påpeka att nej, jag har inte ätit många kakor 😂

Inatt har jag haft lite molande värk som avtog på morgonen igen. Så besviken. Hade hoppats att det skulle dra igång nu. 

Så vi väntar vidare...

Var morgon (läs 9.30 typ) är jag lika förvånad när jag vaknar att inga värkar dragit igång som hållt mig vaken.

Jag vill veta vad som gömmer sig där inne nu!

Bara de senaste dagarna har jag blivit betydligt större känns det som. Olofs vinterjacka är precis så den går att knäppa om mig nu. Så jag vill gärna inte växa mer!

Jag har även gått över 10 kg gränsen nu. Inget jag hade hoppats på, med tanke på hur bra jag legat hela tiden. Men.... det har ju varit både jul och nyår. Och min födelsedag. Så vad kan jag förvänta mig?

Det gör ju inte saken bättre att jag e sjukt sugen på snask var kväll numera.

Jag kan inte heller röra mig fritt de senaste dagarna längre heller. Gissar att det är foglossning som drabbat mig i blygbenet. Har så satans ont så fort jag rör mig att jag hellre sitter still för att slippa smärtan.

Jag vaggar även som en jäkla pingvin Tack vare detta. Och det är så pass mkt att jag själv märker det. Då är det mkt! Tom olof mobbar mig och skämtar om att det är bara den svarta fracken som saknas...

Det blir inte ett dugg bättre att jag sover som en kratta de sista nätterna. Så satans ont i ryggen att jag vet inte hur jag ska ligga för att slippa smärtan. Det blir inte heller bättre av att loppan kommer var natt vid kl 3 och klättrar över mig för att lägga sig mellan olof och mig i sängen för att sova vidare. Hon ligger inte direkt still heller.

Eller så vaknar jag av att det är blött på lakanet efter att jag har läckt. 

För att inte glömma hur svårt jag har för att andas ordentligt...

Ja ni hör själva vilka Ilandsproblem jag har 😂

Imorgon är det dags för bm och jag gissar att det blir hinnsvepning gjort då. Minns att jag inte tyckte det var speciellt skönt.

Det enda jag hoppas på nu är att det drar igång innan den 11. Snälla. Det kommer underlätta stressmässigt för mig då gällande loppan. Så snälla knodd.... du har ngn dag till på dig att vänja dig till att komma ut i kylan. Kan du fixa att du kommer innan den 11 tro?

Annars rullar dagarna på här. 

Loppan sysselsätter mig 😉

Laszlo är så dålig att han hämtades med ambulans. Och det gör inte saken bättre att han minns att det är årsdag idag.

Då får man sitta här och invänta besked. Förhoppningsvis positiva sådana.

6 år sen min morbror dog (2 januari)

Bla 1 år sen snart som laszlo hamna i respirator.

Anders dog, Matti kvävdes till döds osv.

En massa andra otrevliga saker som skett under början av div år.

Samtidigt som jag tycker om nytt år, massor med oskrivna blad, är jag lika livrädd för vilka tråkiga besked jag ska få. 

Idag är det som sagt 4 år sen min styvbror drog sitt sista andetag. 4 år sen som Laszlo hittade honom hängandes i dörren. 4 år sen han kämpade med sina knappa krafter för att försöka lyfta ner han fortfarande varma kropp.

Jag hoppas laszlo är så "virrig" idag att han inte kommer ihåg detta. Annars blir det en jobbig dag för honom..