jagochbabydino.blogg.se

Lilla livan är inte så liten längre.

På sin 6 månaders dag började hon sitta riktigt stadigt utan något stöd.

Hon rullade för fullt från mage till rygg, även ta sig från sittande till liggande på mage själv.

Första nedre tanden bröt genom och idag har till och med tand nr 2 kikat fram.

Hon har blivit en aning extra gnällig på kvällarna, men med tanke på 2 tänder i rad på mycket kort tid är det kanske inte så konstigt. 

Hon har fått upp ögonen rejält för mat och försöker sno allt från ens tallrik när vi äter. Helt plötsligt så slinker både min egengjorda havregrynsgröt ner, kokt potatis, avokado, suger på både morot, sparris och hericot verts. Allt slukas med hull och hår. Grimaseras rejält ibland men hon fortsätter att trycka i sig maten. 

Så jag får bli duktigare på att fixa mat till henne och inte bara vara bekväm med att amma.

När hann hon bli så stor? 

Fortfarande sover hon hela nätter. Somnar allt från kl 21 till 22.30 och vaknar oftast runt 9. Ibland senare och ibland tidigare om loppan hinner väcka henne innan jag hunnit stoppa henne.

Hon är en glad prick. Loppan var strået vassare men hon är inte långt därifrån. 

Ingen reaktion på vaccinationer än så länge mer än lite, med betoning på lite, gråt.

Håret har blivit riktigt ljust och hon äääääälskar storasyster. Loppan får henne att skratta på 0 tid oavsett humör. Och Loppan äääääälskar sin lillasyssor Oliga, eller baaabiiis som hon ofta säger att hon heter.

När jag ser de två ihop bara hoppas jag så det värker att detta kommer vara för all tid.

Skrämmer mig lite att vi redan betat av 6 mån. Det betyder att vi är 6 månader närmare inskolning. Och jag har verkligen blandade känslor gällande detta. Jag vill absolut INTE att hon ska börja tidigare än loppan. MEN med denna fantastiska regering så vet jag att jag inte kommer kunna vara hemma lika länge då jag inte kommer få ihop dagar till det. 

Med loppan hade jag lite jobb som jag hoppade in på vilket gjorde med att jag kunde snåla ännu mer på dagarna. Det har jag inte nu. Och det gör ont i själen på mig!

Men än är vi Tack och lov inte där.

Jag älskar er långt utanför universums gränser.

Ni kommer ge mig grått hår i förtid.

Jag kommer koka av ilska stundvis.

Jag är och kommer även i framtiden bli utmattad och trött.

Jag älskar er lika mycket för det.

Men en sak är säker.

Jag behöver en dag för bara mig själv om jag inte ska gå på knäna tom höften snart.

En dag där jag bara kan få vara egoistisk och bara behöva tänka på mig själv.

En dag där jag kan klä mig lite snyggare, fixa till håret kanske tom lägga en lätt ögonskugga på.

En dag som jag får umgås med bara vuxet folk, där jag kan få skratta, inte tänka på vilka ord jag säger, kunna äta/dricka utan att inte låta bli att fresta.

En dag. En.

Jag älskar er ofantligt mycket trots att jag behöver denna dag.

Jag saknar mina vänner så sjukt mycket att jag bara vill gråta. Gumsi, Anna, Jenny.... Varför bor vi så långt ifrån varandra? 

Jag är utmattad och känner just nu ingen glädje i mig. Jag känner mig så sjukt ensam. Jag längtar till att få jobba lite. Ha ett vuxet socialt liv. Att få komma hemifrån mer än för att åka till affären. 

Men så ler ni mot mig, lägger era mjuka händer i mitt ansikte och mitt hjärta smälter för er gång på gång. Men den där dagen för mig själv. Herre Jesus vad jag längtar!!!

Terrorattack i Nice.

Min lillasyster är där!!!

Jag bröt ihop innan jag fick tag i Daday och fick höra att allt är ok. Lillsyss skulle egentligen varit där men de bestämde sig för att strunta i det och skulle åka dit idag istället. 

Änglavakt.

Jag vill bara få hem henne. Nu!

Vad är det för en sjuk värld vi lever i?

Vad är det för fel på alla dessa jävlar som vill döda en massa oskyldigt folk?!??

Igår var hon fortfarande rätt vinglig. Idag har hon inte ramlat omkull en enda gång. Och tar sig upp till sittande från halvliggande både bak och fram, till sittande helt utan problem eller hjälp.

Men att rulla från plan rygg till mage, det gör hon inte mer än om hon är halvsittande. "Lilla" livan ❤ 6 mån på måndag... 

Helammas fortfarande men har låtit henne få smaka på lite olika saker. Än har jag inte funnit något som typ varit "favorit" utan det grimaseras till allt. Min hemmagjorda havregrynsgröt var inte heller någon höjdare enligt henne. Inte enligt mig heller, är långt ifrån någon Jippie måltid i mina ögon...

Loppan har vid denna tid med utvecklats en hel del. Vid 2 år och 8 mån är hon helt blöjfri dagtid sen en 2 mån bak tror jag det är nu. Vissa mornar är blöjan torr andra dyngsur. Helt och hållet beroende på hur mkt törstig hon är innan läggdags. 

Nappen är borta helt sen 6 mån bak. Längesen hon slutade fråga efter den.

Och nu håller även vällingen på att utfasas helt. Sakta men säkert så kommer snart även den vara borta.

Nu är det bara trotsen kvar som gärna får försvinna 😂

Vad båda töserna nu har gemensamt är att de är lite väl bråkiga på kvällarna. Ingen av dem vill somna när det är dags. Snacka om att de tar sommarlov på allvar! Det blir sena kvällar här. Tiden som jag i vanliga fall fick möjlighet till att göra andra saker är som bortblåst. 

Och tro mig att jag har mkt jag vill få gjort och som väntar på att jag ska ta tag i det.

Livan har börjat knorra ngt enormt när hon ammar. Låter riktigt kul. Men man hör inte mkt annat då hon är rätt högljudd.

Och det kvittar vad de säger på bvc för där är tänder på g. Igår när jag kände med fingret så kände jag 2 vassa kanter i underkäken. Så det är bara en tidsfråga att de bryter genom.

Jag har som vanligt svårt att förstå att tiden går så fort. Det skrämmer mig en aning. Känns inte som att jag hänger med alla gånger.

Annars rullar sommarlovet på för fullt här hemma. Hembygdsparken, snäckplockning på stranden, bus med Bellis och Jeanette, sova borta hos morfar, mormor på besök osv

Och från nästa vecka har pappa O semester.

Min lilla sessa ❤

Snart sitter hon verkligen helt stabilt!

Kanske det är dags att införa en lättare form av schema?

Visst med barn kan allt hända. Och det kan många gånger vara svårt att följa. Men, det kan vara en hjälp på traven.

Och all hjälp behövs i detta hushåll känns det som ibland.

Det finns vissa saker som jag retar mig på så in i gudarna. Men jag håller tyst.

Vilket jag kanske inte borde...

Samma sak när jag de FÅ gångerna är iväg själv. Varför stressar jag och får lite dåligt samvete över att jag är iväg själv?

Är det inte dags att jag får lite andrum någon gång? Och det inte via att åka till affären utan när jag verkligen gör något som enkom är för mig? Vilket jag faktiskt aldrig gör sorgligt nog.

Den tråkiga biten efter man blivit mamma. Ingen verkar tro att jag faktiskt fortfarande lever mitt liv. Så ingen frågar om man vill komma över på en fika. Ingen frågar om man vill hitta på något. Ingen vill ha en grillkväll. Ingen frågar om man vill följa med ut och  kanske festa. Ingen vill umgås. Man blev helt plötsligt bortglömd. 

Så.... Detta låter så jävla korkat. Jag älskar mina barn. Jag kan absolut inte se ett liv utan dem. Men fan vad jag saknar tiden innan dem! Då liksom existerade jag och folk ville umgås med en. Idag är jag bara bortglömd och det är förbannat trist. Förbannat trist att folk verkar tro att jag är okapabel till att hitta på ngt bara för att jag blivit mamma.

Hur vore det om jag själv tog mina beslut om jag vill eller inte vill? Om jag kan eller inte kan?

Eller... så kanske det är så enkelt att ingen vill umgås med mig? Kanske är så....

Jag kommer bli gråhårig i förtid.

Tack och lov så åker hon I skrivande stund till morfar och mormor så jag får samla nya krafter.

OM de kommer orka med henne dvs och inte ringer imorgon i panik för att jag ska hämta på studs.

Min älskade terrorist. 

Lika skönt som det ska bli att vara barnfri ikväll och loppanfri i helgen, lika mycket om inte mer kommer jag att sakna henne redan ikväll.

Men herregud vad gott det ska bli med en cider ikväll!!!!!

Min älskade terrorist ❤❤❤

Hon är bara 2.5 år

Hon är bara 2.5 år

Det är bara 6 mån kvar

Hon är bara 2.5 år

Andas 

Andas

Andas

Mjölken är slut.

Vill man ha mjölk i detta hushåll så får man gå ut och lapa den från gårdsplanen. Kanske att man finner en skvätt i hundens skål där ute.

Och svågern har tydligen flyttat till Haparanda med den hastigheten det tar att lämna han.

😣🔫😧😠😩

Ville säga upp mig och ta hunden och fly.

Varför samarbetar dessa två donnor mot deras egna mamma undrar jag ibland. 

Tycker mest synd om stackars Livan i all denna röra idag. Inte konstigt hon är gnällig och inget passar när hon får lyssna på en massa gnat, tjat och skrik en hel dag. Tycker fan synd om henne att behöva växa upp på detta vis.

Hoppas att hon inte blir förstörd för framtiden bara är min enda tanke.

Kan säga att jag njöt av att vara en lång stund i tvättstugan idag. Synd bara att det var efter att båda lagt sig.

Dagens meningar som gått i repris hela dagen. 

- Sitt ner i soffan.

- Hoppa inte i sängen. 

- Kasta inte saker.

- Plocka upp efter dig det du kastat.

- Sluta lägga dig på Olivia. 

- Sluta skrika.

- Vad sa jag precis till dig?

- Sluta knipa Olivia i kinderna och näsan.

- Sluta skrika Olivia i huvudet. 

Osv osv...

Det värsta är att Olivia bara skrattar när hon gör allt hon inte får, vilket naturligtvis trimmar upp donnan ännu mer.

Som sagt, 🔫 mig i gryningen, tack.

Längtar tills imorgon och hoppas på att regnet ger vika så hon kan bli ordentligt rastad. Annars får vi bli genomsura, jag orkar inte med en repris på idag.