jagochbabydino.blogg.se

Känns som hon blivit lite försummad i och med tråkigheterna...

Olof hade en deal med henne att hon skulle gå innan jul, men hon lyckades inte hålla det. 

Hon går så fint och hyfsat stadigt bara man håller henne i handen och det är inte jättemycket hon stödjer sig på en då. Men själv vågar hon inte riktigt än. Hon nästan springer fram med gåvagnarna.

Ställer sig gärna upp och släpper taget om allt och bara flinar. Antingen slänger hon sig i famnen på en om man sitter ner med henne eller så kastar hon sig ner på rumpan med ett flin.

Vissa dagar äter hon som en häst för att vissa dagar knappt vilja ha något.

Hon börjar mer och mer gilla min mat ❤

Men välling ratar hon än.

Och napp lika så. Det är bara en rolig leksak, typ.

Hon älskar sin storasyster och de busar hejvilt dagarna i ända. 

Gosedjur är en stor favorit hos henne! Ligger det en nalle på golvet så är det ofta en stort gos och kelobjekt.

Mjukiskaninen hon fick från Sara som nyfödd är hennes favorit. Hon kramar den hårt på nätterna. 

Fortfarande vaknar hon ofta 1 gg om natten. Flyttas in till vår säng, ammas och vi båda somnar om så.

Hon ammas morgon och inför natten. Vid jobbiga dagar blir det även en slurk/tröst mitt på dagen.

Hur länge ska man amma? Var så enkelt med loppan som själv tog beslutet att sluta vid 9 månader...

Hon är en supergo solstråle som gärna somnar antingen vid mitt bröst eller på pappas breda axel. Och fortfarande med ett trött"gnäll", eller snarare ljud/prat.

Vi har 4 eller 4+ i blöjor.

Sover 1, oftast 2 gg om dagen. Lägger sig för natten runt kl 20-21

Hon har lärt sig att mata hunden och gör det så ofta hon kan.

Granen låter hon faktiskt vara ifred!

Och alla lådor och skåp är bokstavligen skitkul!

Hon är så lik mig tycker jag.

Med ett sjuhelvetes humör från oss båda. Passar det inte så får vi veta med besked.

Älskar henne så enormt!

Hon älskar att kramas och gör det gärna hårt. När hon ger oss en puss är det med öppen mun eller med tungan 😂

Storlek 80 i kläder.

10290 g

75 lång

Ren äkta kärlek ❤

Fick idag ett mail på morgonen om att jag fick pengar  till att köpa ett nytt chassi till vagnen.
Super, synd bara att det inte går att enbart köpa chassit till vår vagn, då jag tror den enbart säljs via internet här i Swe. Så jag fick ge dem detta besked och mitt hopp om ersättning för vagnen sjönk i botten.
Berättade för dem att jag hittat 2 vagnar jag är intresserad av istället och om jag kunde få ersättning utbetalt kunde jag köpa någon av dessa vagnar.
Irriterande start på morgonen som trots allt är min dag idag.

Så någon timme senare fick jag ett mail från Gitte.
Som tyckte synd om mig och förstod att jag behöver en vagn.
Så ersättning blir utbetalt på mitt konto inom 10 dagar så jag kunde köpa mig någon av de vagnar jag tittat på.
Jag tackar så hjärtligt!
Bra och snabbt besked på något som skulle ta över 21 dagar innan det ens skulle handläggas.

Så jag har haft en bra dag idag.
Loppan kom hem efter att ha varit hos farmor i 2 nätter.
Fick fina tulpaner av älskling på morgonen, 2 trisslotter som där även fanns en vinst på.
Igår fick jag välja ett par nya gympaskor och fick även ett midjebälte att koppla hunden till så det blir lättare att gå med vagn, barn och hund.

Kan bara summera dagen till rätt bra.
En smula gnällig livan (vet inte om hon börjar bli sjuk) och en smått jobbig hund idag.

Mamma ringde ledset idag. 
Hon har hittat en kopia på testamentet men det är int egiltigt utan orginalet krävs.
Och vart ska hon hitta det tro?
Hon vet verkligen inte vart hon ska leta.
Ett bankfack ska finnas men hon vet inte i vilken bank.
För lilla Laszlo har inte gjort något lätt för henne.
Det är ju inte 2 banker han har utan 500 st. Typ.

Blir ett riktigt detektivjobb som krävs.
Och inom kort kommer en boupptäckning göras och hon behöver testamentet då.
Thriller.....

Det är ju helt sjukt med vagnar man kan hinna skaffa sig när barnen är små.
Och det är ännu mer sjukt vad de kostar!

Vi kikar på en ny syskonvagn.
Och inte för att vi egentligen vill, utan för att vi måste.

Vi var en vecka i Egypten och tog vår vagn med oss.
Blev inte jätte använd av loppan där nere, men de få gångerna hon behövde den, de gångerna var den verkligen guld vär att ha med oss ner.
Och det var faktiskt inte fel att slippa släpa på väskor och alla 1000 prylar man skulle ha med sig vart man än gick. 

Jag hyrde en airshellbag för att skydda vagnen och resan dit var inga problem. Resan hem undrar jag vad de pysslat med.

Antingen har de tappat vagnen ut från planet, eller klämt den i dörren eller, jag vet helt ärligt inte vad.
Vagnen är knäckt i chassit och helt av. Hela vagnen är helt sned och naturligtvis går den inte att använda.
Och skulle det mot förmodan gå att laga, så vill jag inte använda den med säkerheten för mina barn.
Jag kan inte heller sälja den vidare.
Vilket gör att allt suger fett mycket.

Inte bara vagnen gick åt helvete utan även min resväska.
Fick på flygplatsen en ny Epic väska, jag tackar och tar emot.
Värre var det med vagnen för ngn ny kunde jag inte få där. Utan alla papper ska skickas och godkännas osv av flygbolaget.

Fick veta att vi var inte ensama om förstörd egendom.
Vi var vagn nr 2 som anmälde och vi var säkert inte sist dit.

Så nu står vi här med en trasig vagn.
Som tur ingen skola, men så fort den drar igång behöver jag vagnen.
Vi behöver den inte bara för skolan utan även för alla utflykter som görs.

Flygbolaget tyckte inte det räckte med foto på skadan och min förklaraing att det gick inte att laga, så vi fick vackert lasta in möget i bilen och dra iväg idag för att få ett utlåtande från en verkstad. Som för övrigt absolut gick på min linje.

Efter det var det då dags att spana in nya vagnar.
Och jag har naturligtvis redan funnit 2 favoriter.

Baby jogger city mini GT syskonvagn
Bumbleride Indie Twin

De har en hög maxvikt då loppan redan passerat 15 kg. Finns inte jättemycket att välja mellan då, men dessa två verkar riktigt bra. Skulle vilja testa dem båda.
GTn är sjukt lätt och smidig att fälla ihop och tar knappt någon plats. ME LIKE!

Så nu inväntar jag besked på hur mkt jag kommer få tillbaka för vår skadade vagn så jag vet hur mycket pengar jag har att röra mig med.
Jag hoppas de tar ett bra och snabbt beslut.

Sen börjar jakten på en ny vagn....

Dessa dagar har varit verkligen både upp och ner.
Gråtattacker till och från.
Saknaden består.

Vart börjar man?

Begravningsbyrån blev avklarad i tisdags.
Jag blev satt till att ta emot anmälningarna till minnesstunden efter begravningen.
Jag fick även fria händer till att avisa Tonni om han mot förmodan kommer höra av sig.
Laszlo ville inte ha med han och han kommer behöva gå över min döda kropp om han ska vara med på begravningen vill jag lova.

Sitter och lyssnar på låtar och vi har 3 klara, den fjärde får hans son ta hand om.
Tidsoptimist dock, så frågan är om den kommer att få vara med i programmet.
Fotot är fixat till programmet.
Bara alla anmälningar kvar som kommer trilla in efter nyår, då annonsen kommer komma på nyårsafton.

Mamma har hittat testamentet och som jag redan hade på känn så kommer inget tilldelas mig.
Men det gör inget, jag har alla glada minnen kvar och de kommer finnas med längre än några pengar.
Dock har jag redan på så kort tid märkt hur folk ändrar sig så fort pengar är inblandade.
Så kort tid och redan märker jag hur hans son ändrat tänk gällande saker och pengar.

Så länge de inte ställer till mig ngt besvär för mamma så kan de få hålla på. 
Minsta lilla det kommer försökas med otrevligheter för mamma så kan ni räkna med att denna lilla tigerunge kommer bli ett monster. INGEN ska få knöka ett hår på min mamma. INGEN ska se till att göra det obehagligt för mamma. INGEN!

Trots att jag inte var Laszlos dotter, eller ens bor i Lund, har redan ett par vändor dit gjorts. Och fler lär det bli.
Det är mycket som mamma behöver hjälp med och kommer behöva hjälp med. Och den andra gör än inget alls.
Så jag lär få göra dessto mer för att underlätta för mamma.

Den 12 januari blir det dags för ett sista farväl.
Nästan 4 år senare på dagen sen vi sade farväl till Thomas.
Och det skulle blivit samma dag den 13, om de hade haft tid i kyrkan.

Jag ser inte framemot detta.

Loppan har redan frågat efter Laszlo och jag bröt ihop vid bordet.
Sa att Laszlo blivit en Ängel och flyttat till Änglarna som bor uppe i stjärnorna.
Och var gång som hon tittade upp och såg att stjärnorna blinkade till henne, så var det Laszlo som vinkade.

Jag visste verkligen inte vad jag skulle säga.
Jag vet inte hur man ska förklara för en 3 åring.
Jag vet inte ens om hon ska få följa med till begravningen.

En del av mig säger ja.
Men kommer hon förstå varför så många kommer gråta?
Och hur förklarar jag det?

Nåja, finns tid kvar att tänka.
En dag i taget. En dag i taget.....

Dagen som jag länge innerst inne vetat skulle komma inom snar framtid, men som jag slagit bort ständigt, kom.
Vilket är så fel så fel, för han var som en katt med sina 9 liv, fast typ 25 liv istället. Kändes det som.
Så många gånger man fått höra att nu, denna gång kan ni nog förbereda er att det kommer vara dags att säga hejdå, men nej. 
Han klev ut från sjukhuset kryare än vad han var innan han blev sjuk,
VAR GÅNG!
Han skulle ju ha gjort samma sak denna gången. Han var ju som en katt med sina 9 liv!

Det skrämmande är att när vi bokade resan, när mamma sa att hon skulle följa med, då strax därefter hade jag en känsla att han kommer lämna oss när vi är iväg.
Men jag slog bort det. Varför skulle han göra det då när han klarade sig hur bra som hest var gång han åkte in på sjukan i 2 års tid nu? Varför skulle han inte fixa det om det skulle ske när vi är iväg?
Varför??

Senaste gången jag/vi fick träffa han var till loppans födelsedagskalas den 19 november.
Veckan inne låg han inlagd, samma visa då som denna gång. Han piggnade till sig ordentligt och förklarade för läkarna att de fick vackert se till att göra sitt bästa, för han skulle till sitt barnbarns födelsedagskalas, så ut ur sjukan skulle han.

Och han var här, han kom.
Lilla "skruttiga" Laszlo.
Han hade köpt en Mamma Mu julkalender till loppan, där man fick en bok var dag. En liten pixibok.
En så bra present alltså!!

Han var med här med oss, och han var glad. Han var så glad för sina barnbarn, Och jag var superglad över att de hade extramorfar. Även i en skruttig variant.

Laszlo, som funnits i mitt liv de sista 35 åren. 

35 år!!!
Han var min extrapappa. Han visade mig Ungern och gav mig ett land jag älskar. 
Han lärde mig att åka skidor, jag tror att han även var delaktig i att lära mig att simma.
Han spelade in musik på kasettband från radion när det var en bra poppig låt.
Jag minns allt det där, som om det var igår.

Han bar mig i sina armar när jag skadade knäet rejält i Jugoslavien.
Han hade sina "smutsiga" händer i och med hans mekaniska verkstad. Och lite metallflisor i fingrarna.
Han älskade stark mat och han kunde även tyska.
Han frös sällan.
Och han var en jävel på att sno åt sig parkeringsplatser.
Han var Laszlo. Världens bästa Laszlo.

Och det gör så jävla helvetes ont att han inte finns här längre.
VARFÖR??????
Han skulle leva i minst 10 år till.

Han förtjänade inte de sista 2 åren i sitt liv. Inte på det plågsamma vis han fått leva dem.
Han skulle inte sluta sitt liv så som han fått göra.
Det är så orättvist, så fruktansvärt orättvist.

Den 17 december drog han sitt sista andetag.
Kl 4-5 på morgonen blev mamma uppringd när vi var i Egypten.
Mamma tryckte av samtalet, hade ingen tanke på att det kunde röra Laszlo, utan snarare var tanken vem fan ringer vid denna tid.

Kl 8 Egyptisk tid ringde läkaren, då var kl 7 i Sverige.
Han sa till mamma att det är nog dags nu.
Vad skulle vi göra?
Vad kunde vi göra?
Även om vi lyckats boka biljetter på studs på morgonen hade vi inte hunnit komma fram i tid.

Läkaren tyckte inte att syrgasmasken hjälpte han ngt så han gav han morfin, tog bort masken för han och han fick somna in. Kl 09,20 drog han sitt sista andetag.
Och jag kan inte låta bli att undra VARFÖR I HELVETE TOG DE BORT DEN FÖR HAN????
VARFÖR kunde han inte få behållt den? Det hade han var gång och var gång kom han tillbaka. 
Laszlo var en stark kämpe med en hög livsvilja. Och jag bara vet att hade han fått behålla masken hade han kvicknat till igen. Jag bara vet.
Men den jävla läkaren tyckte inte det var lönt.
Vem gav han rätten att bestämma om någon ska få leva eller inte?
VEM??

Hade han inte kvicknat till, då hade han åtminstonne fått ha det lättare att andas när han tog sina sista andetag. Och han hade haft tryggheten hos sig att han hade masken på. Inte så som han fick sluta. Inte så...

Fan vad jag saknar han.
Det gör så ont. Så sjukt ont.

Det känns så overkligt.
Som ett dåligt jävla skämt.
Laszlo, kom tillbaka, snälla....

Kl 09,20 klev han upp till Änglarnas värld. Vi fick veta först vid 17 tiden....
Inte för att det hade hjälpt ett dugg att få veta tidigare, men där gick vi och tänkte, så länge som de inte ringer är det bra. Det betyder att det går åt rätt håll. Och så fanns han inte med oss sen lång tid redan.

Laszlo, du kommer aldrig att bli glömd och du kommer alltid att vara gömd i mitt hjärta.
Saknar dig så, och älskar dig så.

Jag vet att du inte har ont längre, jag vet att du kan gå igen och slippa den dumma rullstolen.
Jag vet att du nu kan köra bil igen, den stora önskan du hade kvar här i livet.
Ingen mer insulin, inga mer kalla händer och fötter. Du är fullt fungerande igen och du tittar säkert ner på oss och skakar på huvudet.

Denna jul gjorde vi dina kåldolmar precis som du brukar och som du vill ha dem.
Och jag lovar och svär att jag kommer göra dem varje år till jul så som du vill ha dem.
Jag kommer köpa dig trisslotter var gång du fyller år och jag lovar dig att jag ska skrapa den där tv lotten i tvn för dig. Precis så som vi alltid sa.

Jag kommer aldrig glömma de små chipsskålarna med dillchipsen och dippan med gräslök och dill som du gjorde till mig. När jag var liten och vi satt och tittade på Dallas på lördagskvällarna. Och glasflaska med läsk, hallon eller citronsoda. 

Hur ska jag berätta för loppan att du inte finns?
Att du flyttat upp till änglarna och är en stjärna på himeln som blinkar åt oss på kvällarna?
Lilla livan kommer aldrig få lära känna dig, och tyvärr kommer hon inte minnas dig heller.
Du får aldrig uppleva hennes 1 års dag. Hennes kommande egna första steg som hon inom kort kommer att ta.

Och den där julkalendern som Loppan fick...
Jag har inte ens låtit henne få öppna de sista luckorna, för jag vill behålla det som ett minne.
En dag kommer jag låta henne få öppna dem.
Det var ju din present till henne.
Men just nu får hon inte röra den.
Det är det senaste från dig. Och det gör så fruktansvärt ont i mig.

Jag saknar dig.

Vart år fruktar jag över vilka nyheter jag kommer få i början på året.
Det brukar alltid vara av det sorgliga slaget, någons död.
Detta året fick jag det i slutet på året istället.
Det gör inte mindre ont för det.
Nästa år kommer ändå inte börja glatt. För då kommer vi behöva säga hejdå till dig.
Ett sista hejdå.
Och jag tror att jag först då kommer egentligen förstå att du inte finns här på jorden med oss längre.

Men jag vet inte egentligen om jag vill förstå.
Det kändes så overkligt när vi var på äldrevårdsgården och packade ihop dina saker mamma och jag.
Jag bara väntar på att du ska dyka upp som gubben ur lådan och säga hej hej.

Nu kommer Tony få sin höga önskan, att han ska ärva efter dig.
Du hade så lång tid på dig att fixa för att han inte skulle få ngt efter dig, men du glömde visst bort det.
och nu sitter den jävel och gnuggar sina händer av ren lycka.

Men det jag kommer få är något som han inte kommer få, glada minnen med dig.
Du har lärt mig så mycket.
och jag är dig evigt tacksam.

Laszlo, jag älskar dig.
Förlåt för att jag inte fanns där vid din sida när du behövde stödet i sjukhussängen.
Förlåt för att vi reste bort denna vintern.
Förlåt.

Kan fortfarande inte förstå.

Eller så vill jag inte förstå....

Jag dricker te för att värma mig efter nattrundan med hunden i skenet av adventsljustakarna. Och njuter av tystheten. 

O fyllde 35 idag så det har varit fullt hus från lunch till en bit in på kvällen. Ljudnivå därefter och nu tjut i öronen. Joråsåatt.

Håller på att tvätta upp alla kläder.

Reseväskorna står å glor på mig och jag längtar tills vi åker till värmen.

Har idag aktiverat min nya mobil så nu ska jag vänja mig vid S7a.

Än är jag inte jätteförtjust i den då jag tycker den reagerar dåligt när jag trycker på skärmen. Vet inte om det är skärmskyddet som är orsaken? 

Vet inte om min mobil har ngt otalt med mig eller om folk bara inte vill svara mig, men ngt är det då många meddelande är skickade men ingen svarar. 

Nåja, jag får leva i ovisshet på den punkten.

Hoppas ni haft en mysig tredje advent.

Snart är det jul!

Dels känns det skönt att ha koll på vad som måste göras i veckan, dels känns det så gott att få stryka punkter när de är klara. Och det bästa är, nu finns inga ursäkter längre. Det ska göras och när kl slår 00.00 söndagnatt ska allt vara struket.

Vilket onekligen ger en en spark i baken till att få sakerna gjorda! 1-0 till mig 😄

Snart är det dags för avfärd. Jag längtar så jag håller på att gå sönder samtidigt som en liten del av mig känner att jag orkar inte.

Och jag vet vad det är som gnager i min själ. Åter igen den sabla ekonomiska stressen.

Jag har pengar på banken, insatt i div fonder. Men jag vill verkligen helst inte röra dem mer än om det verkligen är kris.

Jag har dollar som jag fick när jag fyllde 37 som jag kan växla, men de hade jag tänkt spara till ngt kul, inte att köpa mat och betala räkningar. Tyvärr är botten nådd och min reservkassa kommer nu att börjas nallas på då allt är tomt.

Sen oktober plockar jag inte ut några dagar för att spara så mycket som möjligt till livans 1 årsdag. Vill inte att hon ska börja förskolan före 1 år 9 mån, precis som loppan. Men med loppan hade jag jobb som jag hoppade in på och de lyser med sin frånvaro sen 1 år tillbaka.

Och jag får bokstavligen panik.

Med 300 kr på kontot idag ska jag veckohandla för denna vecka. Jag ska fixa mat och tårta till Olofs 35 års dag på söndag. Jag ska köpa hem vad som behövs till resan och vi ska resa. Efter det är det julafton. Sen fyller jag år. Och som grädden på moset så ska räkningar betalas. Om jag bara hade kunnat trolla fram litta Cash rakt in på kontot. Vilken jädrans lycka det hade varit!

Jag måste verkligen hitta ngt helg/kvällsjobb. Alternativ komma på en jädrans bra idé om hur jag kan arbeta hemifrån.

Jag har provat nm men lagt det på is. Jag vet att det fungerar och man kan tjäna bra med pengar, men just nu passar inte den typ av arbete för mig. Jag får plocka upp det sen igen, men inte nu.

Så vad i h*vete ska jag göra?!

Jag kan inte förlita mig på triss!

Nåja.

Jag vet att när vi väl kommer iväg kommer jag må bättre. Jag behöver bara lite miljöombyte och jag saknar att dyka. Jag behöver ladda om mitt batteri. Göra en norsk reset. I need this indeed. So fucking much.

Men just nu känner jag bara blä.

Jag är och vaggar på bristningsgränsen hela tiden och jag hatar att må som jag mår just nu.

Efter nyår är det andra bullar som gäller.

Jag ska ta tag i träningen igen.

Jag ska få fart på stålarna in på kontot.

Jag ska sluta sitta själv hemma.

Och det spelar ingen roll om jag kommer sitta själv i hembygdsparken bara jag inte är själv hemma. I hembygdsparken har jag en möjlighet att kanske finna nya vänner. För jag behöver verkligen det.

Jag behöver få umgås med lite folk innan jag knäcks på mitten och får en lång väg att ta mig tillbaka.

Tur jag har min fina familj. Vad hade jag gjort utan dem ❤