jagochbabydino.blogg.se

Överallt får man läsa att passa på att vila nu inför förlossningen.

Med ett barn får man inte sova i fred.

Man får inte gå på toa i fred.

Man får aldrig vara själv utan att det är ett barn som ska ha ens fulla uppmärksamhet hela tiden.

 

Tur jag är väl förberedd då.

 

Jag får inte sova eller vila i fred.

Jag får inte gå på toa i fred.

Jag får aldrig vara själv utan att någon ska ha min fulla uppmärksamhet.

 

Boven i dramat heter Sam the byrack ;)

 

 

 

 

När det närmar sig kan man onekligen inte sluta tänka på - när behagar den att komma?
O och jag pratade lite om det igår.

Han är född före utsatt datum och jag har för mig att jag även var det så var tvungen att ringa mamma idag och fråga. Mycket riktigt är även jag tidigare född. 2 v tidigare tom.

 

Som mamma sa, det berodde nog på att de höll på att flytta strax innan förlossningen, så hon trodde att det hade med det att göra. Ojdå vilken dejavu. Vad gör jag?
Jo håller på att flytta hit sakta men dock. Komiskt!

 

Så nu går jag här och undrar, kommer bebisen komma tidigare än beräknat datum?

Jag själv har trott det hela tiden, så det ska bli spännande att se om den gör det eller inte.

 

Fixerad är den inte, men det spelar tydligen ingen roll, för den kan fixera sig i samma stund som förlossningen drar igång. Bara för att den är fixerad lång tid i förväg betyder det inte alls att förlossningen är nära har jag blivit informerad om. Skönt att veta.

 

Så vilket datum kommer det att bli tro?
Jag hoppas verkligen att det inte blir den 2 el 3 nov då jag redan har pappa och lillasyster på de dagarna.

Vore trevligt och kul att ha ett eget datum på bebisen. Men vad kan jag bestämma?
Inget alls. Det enda jag kan göra är att prata med bebisen och be den att inte komma då.

Precis som jag gjorde igår när stormen härjade.

Den fick förbud för att starta en förlossning igår. Fy för att behöva sitta i en bil i den blåsten.

Ville knappt ta mig ut ur huset igår bara..

 

Vadslagning någon? haha

 

Fick igår en overall till junior i rätt sorlek så nu slipper han frysa när vi kommer åka hem.

Eller det hade han i för sig inte behövt göra ändå, men de jag införskaffat är i storlek 62, så han hade drunknat i dem. Nu har han förhoppningsvis en som kommer sitta perfekt. Om inte storlek 50 kommer bli för litet.

 

Gud vad jag är nyfiken på hur den ser ut och vilket kön det är!!!
Så snopet det blir om det visar sig vara en tös när vi båda är så säkra på att det blir en påg.

 

Åh lilla bebis... Kom nu =)
Jag har tom igår lagt handdukar i sängen i fall vattnet skulle gå på natten.

BB väskan är igår packad.

Jag skrev ett eget förlossningsbrev här hemma igår.

Jag är förberedd.

Det enda jag ska göra innan jag åker in är att ta en dusch.

Sen är jag redo.

 

Jag läääängtar <3

Och det viktigaste:
Du är välkommen! <3

 

 

Börjar bli lite trött på at känna mig som ett handiskrap.

Jag är envis och försöker verkligen göra mkt själv utan att be om hjälp. Men bara till att inse att även jag har mina begränsningar nu.....

 

Bara att plantera lökar är ett projekt för sig själv, och hur jobbigt är det på en skala?

Lite nedstämd känner jag mig allt. Och klumpig, fet och ful!

 

Firade en kompis som fyllde år i lördags och naturligtvis så togs det foto från kvällen.

Efter hon lagt upp bild (utan att tagga mig i den tack och lov) fick jag en kräkkänsla när jag såg mig själv på fotot.

Fy fan som jag ser ut med 20 kg övervikt!

Jag mår verkligen illa!
Och jag fattar inte att O fortfarande kan tycka om mig och tycker jag är "attraktiv".

Det är något av det värsta jag sett i mitt liv gällande mig!

 

Låt nu dessa dagar passera fort förbi, mindre än 10 dagar nu.

Jag vill slippa all jädrans vätska då jag inte ens kommer ihåg hur mina fötter och ben ser ut i vanliga fall.

Jag vill kunna röra mig fritt utan att tappa orken efter 2 min.

Vill kunna stå och diska utan att bryta ryggen då jag inte kommer till pga magen.

Jag hatar att känna mig klen och ful!
Valross, blåval, flodhäst.. Ja de är så jag känner mig nu och det är deprimerande.

 

Tack och lov känner jag dock glädje i allt detta.

När jag känner rörelserna i magen och jag vet att där inne finns vårt älskade lilla barn och buffar.

Fy för vad mamma får gå igenom bara för att du ska få komma till i världen ;)
Jag älskar O och jag är så glad att han finns vid min sida.

Han är otroligt fin och hjälpsam. Och han älskar mig trots att jag är en valross, blåval, flodhäst....
Tack och lov....

 

 

 

 

 

 

Tja vad kan jag säga.

Från att min BM steg i mina ögon förra gången till att hon sjönk långt under strecket denna gång....

Jag undrar verkligen varför hon fortfarande är kvar i detta yrket?

 

För det första hade hon dubbelbokat tiden.

Jag skulle in samtidigt som en annan satt och väntade på att få komma in, samma tid.

Hur lyckas man?

 

Tack och lov fick jag komma in och den andra återkomma, jag hade exploderat annars.

För det är som vanligt när jag har min tid kl 10, som är precis efter deras fikarast, det händer ALDRIG att hon kommer och hämtar mig kl 10 utan det normala är 10 - 15 min över, dvs in på min tid! Och aldrig att man stannar den tiden över, nej, för hon har ju en ny patient efter mig.

 

Väl igår hade hon en praktikant med sig som utbildar sig till sjuksköterska.

Jag har inga som helst problem med att det finns en praktikant med, men det är inte meningen att halva min tid (som redan är nerkortad tack vare att man blir hämtad sent) ska gå åt till att man förklarar för praktikanten vad som görs och hur det görs osv.

 

Väl inne så började hon prata om totalt orelevanta saker utan att fråga mig om hur jag kände utan hon bara tog för givet att det var så jag kände nu och det var fullt normalt.

Och det var tankar som jag aldrig ens haft...

Suck...

 

Mitt i allt skulle hon ut och ta prover på någon annans urin så då fick jag sitta där och prata med praktikanten om väder och vind tills hon kom in igen för att fortsätta med just mig som faktiskt hade tid där just då.

 

Svaren på förra omgångens blodprover fick jag inte, och jag antar att jag skulle haft den lappen som jag fått alla andra gånger, för den ska ju ner i min journal som jag ska ha med mig in till förlossningen. Men den glömde hon väl bort, precis som allt annat.

 

När hon mätte och hade sig fick jag fråga vad hon kom fram till annars hade jag inget fått veta.

Jag som person, med MIN graviditet vill kanske veta vad som händer och sker med MIG och MIN bebis?!?

 

Magen hade i varje fall växt 1 cm i veckan som den gjort den sista tiden, så nu ligger jag på 36 cm.

Blodtrycket var ok.

Proteinet var ok.

Hjärtljuden var högre än det varit under hela tiden 150-155 slag / min.

Varför fick jag ingen förklaring på men det var tydligen bra.

Vikten står nu på + 20,7 kg.

Blir trött på bara tanken hur mycket jag kommer få kämpa sen för att få ner dessa kilona igen...

 

Ny tid skulle bokas för nästa besök och hon gav mig förlossningsdatumet den 7 nov.

När jag frågade henne om vi verkligen skulle ha den dagen tittade hon förvånat på mig. Ja varför inte?
Tja sa jag, det är ju beräknat datum. Ojdå! De hade hon ju inte tänkt på.

Men för helvete, du sitter med min journal framför näsan och du kan inte ens läsa dig till INNAN att den 7 är beräknat datum???
Fattar ni att jag blir trött på henne!

 

Så hon ändrade tiden till dagen innan. What ever....

 

Så skulle hon skicka hem mig.

Så jag ställde frågan hur det gick med förlossningsbrevet som vi skulle skriva denna dag.

Vaddå? Var det något speciellt jag ville ha med i det?
Men för guds skull, det är min första graviditet, jag har aldrig skrivit ett förlossningsbrev i hela mitt liv. Jag visste inte ens om att det fanns något sådant förrän jag blev gravid och hon började prata om det samt att jag läst mig till om det. Ja säg mig, är det något speciellt jag borde ha med i detta brev???

 

Nåja, det var inte så farligt, den kan vi ju skriva nästa gång vi ses sa hon.

 

Skjut mig.....

Jag vill verkligen aldrig mer ha något med denna människa att göra.

Hoppas man får göra en utvärdering på sin barnmorska när väl denna graviditet är över.

För några positiva ord lär hon INTE få av mig.

Med 15 dagar kvar och fler nätter med värkar har jag nog aldrig längtat så som jag gör till ett datum.

Nu vill jag att detta ska vara över.

Nu vill jag ha det lilla knytet ute i min famn så jag kan sitta och snuffa på det istället för att ha det bökandes inne i magen. Allt är jobbigt just nu.

 

Fötterna är värre än de varit sen jag någonsin kan minnas.

Andfådd för precis allt.

0 styrka i kroppen.

Pingvinstil vid gång.

Skor jag seglar i.

Kläder som inte täcker magen.

Jobbigt att vända på mig.

Sova halvsittandes uppbullad med 4 kuddar för att kunna få sova något alls och slippa de jädrans uppstötningarna som jag annars behöver "rusa" upp på dass för hela tiden.

Allt jag gör tar 5 gg längre tid än vanligt.

Sover bort 10-13 h utan problem.

Får knappt plats med maten.

Ingen ork till något alls.

 

Sista månaden är verkligen den värsta denna gravidtet.

 

Rummet är nu helt klart med undantag för gardiner och två likadana lampor i fönsterna.

Annars står möblerna på plats, sängen är bäddad och inväntar en liten filur. Hyllorna sitter uppe på väggen, mattan ligger på golvet, byrån har fått in de nytvättade kläderna.

Det är verkligen bara en bebis som saknas.

Och jag längtar <3

 

Undrar när den tänker komma?

 

BM på torsdag. Ska bli spännande att se vad hon har att säga.

 

Igår gick starten på psykoprofylaxkursen i Ängelholm för oss.

En mycket trevlig grupp hamnade vi i och det var verkligen kul att få vara med.

Det fanns både första föderskor samt de som var inne på tredje omgången.

Och den som hade närmast till bf var som jag nästan befarade, jag....

Men skitsamma, vi fick vara med =)
Och tur var det!

 

I natt har jag fått uppleva den västa natten so far.

Har knappt kunnat sova och känner mig sådär lagom piggelin idag.

Har haft värkar så jag inte vetat vart jag ska ta vägen.

Har höllt på att dö av värmeslag samtidigt som jag frusit.

Har inte kunnat ligga ner ordentligt utan fått halvsitta uppe i sängen då så fort jag lägger mig ner så kommer det spyor upp i halsen på mig. Vet inte vad det lilla busfröet i magen pysslar med, men vad jag var trött på detta i natt!

 

Fick användning av andningen vi lärde oss och minskade ner lite på värkarna, men de fanns där trots detta.

Kl 4,30 gav jag upp och satt på dass i nästan 30 min och kämpade mig genom där inne.

Försökte lägga mig igen, trött så in i men samtidigt "pigg".

Gick långt om länge upp med O och tog mig panodil som hjälpte mig lite så att jag fått sova oavbrutet i 3h.

 

Nu sitter jag här och funderar på att verkligen ta tag i att packa den jädrans BB väskan!

Man vet ju liksom aldrig när det sker.

Och samtidigt får jag panik när inget är helt klart.

Småfix kvar i rummen, men det skall göras oxå.

Och alla mina flyttlådor mitt i allt nu med... Suck...

 

Nåja, vi får ta en dag i taget.

Även om jag känner lite panik över att jobba mitt sista pass imorgon.

Allt går bara man lägger in lite jädrans anama. Får leta upp den kvoten.

 

Ska verkligen bli spännande att se om den behagar att komma tidigare eller om jag ska gå på övertid.

Ska jag ha var natt som denna så ber jag till de högre makterna att låt busfröet komma innan beräknat.

Jag vet nämligen inte hur jag ska klara att överleva dagarna annars....

 

 

 

 

 

 

Idag är en dag där jag snart börjar klättra på väggarna av tristess.

Bläh.

Hatar sådana dagar.

 

Finns 1000 saker som jag eg hade behövt göra, men i dags läget är det lite tufft att utföra dem.

Bara att rensa rabatterna igår och plantera 20 lökar var jobbigt och tog 5 gg så lång tid som det brukar göra.

Har 90 lökar kvar att sätta + några tulpanlökar...

Hej å hå!

 

Har varit på jobb för produktinfo idag av ett nytt märke jag inte kände till. Mycket intressant och hoppas att de kommer ta in dem på spaet. Imorgon ska jag till jobb igen för att få lära mig produkterna (Exuviance) som vi ska jobba med i framtiden.

Äntligen ett märke som jag är intresserad av att jobba med! Ett märke som fungerar och är bra OCH billigt!

På lördag jobbar jag mitt sista pass på ett tag. Då är det 20 dagar kvar till BF.

Kan säga att jag längtar! Det är megajobbigt att jobba/röra på mig just nu. Och att behöva lyfta folk är INTE lätt nu!

 

Inväntar på att O ska komma så vi kan åka till Klippan.

Ska hämta hit lite flyttlådor och möbler så jag kan sysselsätta mig om dagarna.

Oavsett så kan man ju inte dra på flytten i all evighet!

 

Snälla klocka.. skynda dig ;)

 

 

Ibland måste man skämma bort sig själv, vilket man är alldeles föööör dålig på att göra!

Men idag unnade jag mig ren lyx.

 

Då det är svårt att ta hand om sig själv som man brukar nu med en mage i vägen, så har tyvärr mina fötter sett sina bättre dagar. Idag fick de sig en rejäl genomgång på en fotvårdsbehandling.

Och samtidigt passade jag på att få fransar och bryn färgade (att färga dem på mig själv som är hudterapeut är ju förenat med livet som insats! ;)).

 

Behöver jag säga att det känns som att gå på moln just nu?

Underbar känsla att ha fina fötter igen, filade, skalpellade och snyggt lackade tånaglar.

Im in heaven!
Bara benen som skall fixas till med sen känner jag mig en aning bättre.

Ställde mig i vanlig ordning på vågen imorse inför dagens BM besök.

Nu säger jag stopp och säger upp mig från denna graviditet!

19,4 kg + ligger vi på nu. Jag vill INTE MER!
De är verkligen inte konstigt att jag flåsar för minsta lilla när jag ligger på nästan 20 kg + mot vad jag är van!
(ja... eg mer med tanke på att jag hade hunnit lägga på mig lite kärlekskilo innan graviditeten kom)

Dagens BM besök slutade faktiskt riktgt positivt. Och jag har fått tillbaka lite förtroende för min BM igen.

Det verkar som hon efter sista träffen gått igenom och faktiskt lyssnat på mig vad jag sagt och idag var det helt andra toner under besöket än det tidigare varit. Tjohoo!

 

Blodtrycket är ok.

Proteinvärdet har gått ner igen. Tjohoo!

Bebisens hjärta ligger på samma som innan.

Och magen har växt 1 cm i veckan så nu är vi uppe på 34 cm (om jag minns rätt).

 

Nya blodprov blev tagna för att se så att vi fortfarande inte mixat blod och så att min kropp inte försöker stöta bort det lilla underverket som växer och buffar för fullt där inne.

 

Huvudet ligger på rätt håll, dvs ner. Så det jag länge trott varit rumpan har just varit rumpan.

Skönt att den ligger rätt =)

 

Nästa gg vi ses ska vi skriva förlossningsbrevet.

Så jag fick som uppgift att skriva ner på ett papper mina/våra tankar och ideer.

 

 

Någon vänlig själ som kan berätta för mig hur i hela fridens namn man kan redigera inläggen man skriver i sin mobil?

Är så trött på att den klumpar ihop texten för en när man inte alls har skrivit på det viset som det sedan visas när man läser bloggen.

 

Inte bara att den klumpar ihop texten utan den centrerar den och man kan ju inte redigera storleken på bilderna.

Eller är det bara jag som inte vet hur man går tillväga?

Please help me om så är fallet.... =)

Då har vi äntligen börjat flytta in från storarummet in till sovrummet igen.

Fortfarande en del kvar att fixa, men jag kan inte beskriva hur skönt det var att slippa morgongymnastik i morse för att ta mig upp från madrassen som legat på golvet i storarummet innan....

 

Att bara få svinga benen över kanten och trycka mig upp med armarna... Wow vilket befriande känsla =)

Och att vakna i sovrummet istället för storarummet och UTAN en hund med yogaställning i sängen!
Wohoo!! ;)

Ska försöka hitta gardiner nu till både juniors rum och sovrummet.

Utmaning, utmaning...

Har ännu inte hittat något som jag gillar, så det lutar åt att det blir till att sy. Vilket jag i för sig tycker är kul nu när jag börjat komma igång igen. Men då måste jag ju hitta tygerna med som jag vill ha!

 

Skulle behöva åka upp till Ullared en runda till eg, men vet inte om jag orkar just nu, och sen när fl väl har varit så ska man ju undvika sådana stället med de små. Gah, huvudbry!

 

Ska börja tvätta upp alla bebiskläder nu i veckan med så de är tvättade och klara.

Till helgen hämtar jag hem ett paket från mamma som hon beställt från barnparadiset.se med bla sängkläder i.

Kan för den delen rekomendera den sidan. Riktigt många fina saker finns där =)

 

Nehe, dags att ta tag i sitt liv denna morgon! ;)

 

Då kom dagen igår som många väntat på.

Två i min bekanstskapskrets fick vars en tjej. Underbart =)
Stort GRATTIS till dem =)
Då är det jag som står på tur om ingen annan går om mig haha

 

Kämpade med symaskinen igår för fullt.

Har inte sytt ordentligt sedan högstadiet och på den tiden så vill jag minnas att det var lättare.

Kan ju ha med att göra att jag haft mönster att följa och en lärare som hjälpt till!

 

Blev efter en hel del klurande igår klar med projekt nr 1, en Babynomadefilt!
Har varit dödligt förtjust i den sen jag hittade den på nätet men tycker att 5-600 kr för en fleecefilt är för mycket pengar! Så jag drog fram maskinen igår och lyckades få ihop en själv.

För ett pris på långt under halva mot butiken! (och kul att ha gjort den själv!)

 

Vill inte säga att det var svårt, men det var fan i mig inte lätt heller.

Har aldrig i hela mitt liv exvis sytt på ett kantband med tjockt tyg mellan.

Resulterade i bla bruten synål :(

Men klart blev det och detta var första gången i mitt liv som jag sytt något utan mönster med enbart en foto från internet att följa, där jag själv fått gissa mig fram i mått och pysslat och haft mig. Bild kommer på den sen.

Idag forsätter samarbetet med symaskinen. Ett babynest skall sys. Wohoo!

Därefter så skall jag fixa ett vattenavvisande och vindskyddande täcke till slammet.

Vintern börjar trots allt komma och jag minns hur stackaren skakade som han frös förra vintern. I år ska han slippa detta genom ett fodrat täcke (återigen skall det improviseras, inga mönster :S)

 

Så vad väntar jag på? Dags att gå till mina tyger ;)

Undrar om det är en av förberedelserna inför förlossningen som kroppen genomgår just nu.

Jag pratar om sömnbehovet....

 

Jag har märkt att jag sover längre på morgnen än vad jag gjort sen jag kan inte minnas när.

Idag var nog dock rekordet på ett bra tag.

Gick och lade mig vid 23 igår helt slut efter föreläsningen som jag satt och gäspade(!) genom. Inte för att det  var ointressant utan för att jag var så jädrans trött!

Idag vaknar jag första rundan vid 6, mmmm Os väckarklocka.. Upp för det obligatoriska toabesöket och kryper ner i sängen igen. Vaknar till vid 8 och somnar tydligen lika snabbt om igen för att vakna och släpa mig upp ur sängen kl 10, 11 h sömn!!!!

 

Helt mossig i huvudet är jag just nu och undrar hur länge jag ska gå och vara mossig på detta vis.

Blir till att lägga sig tidigt inför jobbpassen som är kvar, för kan ju inte försova mig när jag börjar kl 9,30 om dagarna.

Hur pinsamt hade inte det varit på en skala?

Blev uppringd av en BM idag, inte min egna utan en annan.

En som håller i just psykoprofylaxkursen som jag ville vara med i men inte fick plats för det var fullt.

 

Vad visade sig?
Jo att den var visst inte full utan det fanns en plats kvar.

Konstigt att min BM inte kan räkna till 8 utan enbart till 7, för 8 platser finns det tydligen på denna kurs.

 

Tackar för den BM som jag pratade med i fredags som kämpat fram detta.

Det visade sig nämligen att det är fullbokat på alla kurser runt om nu denna månad, och i nov är det ju inte säkert att jag hinner.

 

Så stort tack till dig som kämpade för att jag skulle få en plats på kursen!

Hade det inte varit så kort tid kvar hade jag bytt BM, men nu är det inte lönt.

Blir jag gravid fler gånger så ska jag def INTE ha samma som jag har nu.
Den saken är fruktansvärt klar!

 

Ska strax fixa till mig sen bär det av till förlossningen för föreläsning idag.

Spännande =)