jagochbabydino.blogg.se

Här spelar hon sur för hon inte får som hon vill. Jösses vad jag älskar mina barn ❤

Jag känner att jag har flyt nu 🖒

De två som vill ha mig är de två jag helst vill ha av de jag varit på intervju för. Så jag är så glad.

Blev genast ett svårt val vilken tjänst jag ska tacka ja till. En lång lista med för och nackdelar. Tills jag fick veta lönerna.

Och jag ville nästan gråta då. Den jag nog helst vill ha har mer än 4000 lägre i lön. Och det utan ngn ob. 

Så genast blev valet lättare även om jag eg vill nog hellre ha den med lägre lön. Men tyvärr får nog pengarna styra i denna fas. Jag går oavsett ner 7000 mot min lön jag hade innan. Och det är stor lönedumpning.

Det glädjande är att när de hörde att någon annan var intresserad av mig så höjde de lönen med 2000 utan att jag sagt något gällande lönen. Det bevisar att de vill ha mig.

Så imorgon får jag ringa och tacka ja till den ena tjänsten och nej till den andra.

Sen måste jag få tag i läkarna i Malmö och säga att de behöver inte leta efter en optid till mig i maj utan vi kör på sept. Så får jag hoppas att jag kan bryta medicineringen i rappet.

Bara trisslotten med vinst som saknas. Ja en högre vinstsumma än de 30 kr jag vann på en gratis  lott idag.

Snart blir det ordning i ekonomin får jag hoppas. Och samtidigt som det smärtar att behöva lämna töserna längre än 15 h så längtar jag till att få jobba. Får se hur jag känner när jag väl börjat 😂

Tjänsten är min om jag vill ha den!

Ska bara prata lön sen tar jag beslutet, så snart snart har jag en arbetsplats att gå till!!!

Tjohooooo!!!!!!! 😁🖒😁🖒😁🖒

Undrar hur länge jag kommer slippa den tro?

Kräksjukan är fortfarande i full gång här hemma. Vi vuxna har klarat oss än men stackars barn. Det rinner av dem synnerhet Olivia. 5 par byxor och 1 pyjamas bara idag 😔

Idag tappade loppan första tanden!

Allt på en och samma gång, kräksjuka och tappa tänder. Lilla loppan.

Men stolt som en tupp är hon och inväntar med stor spänning på vad tandfen kommer att leverera i natt ❤

Huja mig!

Jag har fortfarande ont i foten... Kasst. Att det ska ta så lång tid att läka en fot!
Det är verkligen inte lätt när man har små barn och ibland behöver springa efter dem. Det blir inte mycket till att springa om jag säger som så. Och de få stegen man lyckas likna med någon form av löpning är jag livrädd för att jag ska stupa med näsan först ner i backen.

Jag fortsätter att söka jobb, men just nu den senaste veckan känns det som att jag går på sparlåga. Jag har verkligen ingen motivation. Sen kan det vara så att jag bara slappar för att jag varit på 3 intervjuer och inväntar svar från dem alla. Mycket dumt. Man ska ju hålla bollen i rullning hela tiden.
Igår började det lossna lite och jag blev kallad på intervju nr 2 för ett av företagen. Och idag har jag fått veta att de har börjat ringa runt mina referenser. Jag vet inte varför, men min magkänsla säger mig att jag kommer bli erbjuden denna tjänst som är eg 2 tjänster i en. Något som triggar mig extra mycket då jag ÄLSKAR att verkligen ha fullt upp att göra på jobb OCH det kommer verkligen ge mig möjligheter att visa vem jag är och att jag är en keeper.
Men för att backa lite så måste jag bara berätta just om min ena referens. Fick mail av min fd chef att hon hade blivit uppringd idag och hade bara gott att säga om mig. Och som hon skrev "jag sa även att när jag byggt ut och byggt klart min verksamhet så kommer jag att erbjuda Daria jobb"
Dessa ord fick mig bokstavligen att gråta. Så fina ord och så bra betyg! Det betyder verkligen att jag KAN. Och alla de som tackat nej till mig har gått miste om något bra. Ja de har säkert anställt ngt som är bra med, men alla de som inte ens tagit in mig på intervju... de skulle bara hört dessa ord. 

Annars går det kräksjuka på förskolan nu så barnen hålls hemma i och med att jag har lågt med vita blodkroppar och jag tänker då INTE utsätta mig för att åka på skiten.
Blir lite arg då pedagogen berättade att det tydligen hade varit barn som hade haft kräksjukan men inte varit hemma i 48 h. De hade de fått veta i efterhand. Och jag blir så fruktsnavärt arg när jag får höra sådant. 
Hur fruktansvärt ego kan vissa folk vara? Hur kan man vara så satans snål att inte stanna hemma dessa 48 h för att smittorisken ska vara över och inte andra ska bli smittade?? Grrrr.....

Nåja, det är bara mysigt att ha barnen hemma även om loppan kommit in i en satans trotsperiod. 
Hade det  inte varit så att de på 4 års testet kollade hörseln så hade jag trott att hon börjat höra dåligt. Men nej, hon bara skiter i vad man säger till henne och kör sitt egna race, Jag är så rosenrasande emellanåt och det hjälper ju inte i dessa lägen heller. Men den där bägaren rinner över rätt ofta den sista tiden.
Alltså.... Suck, Jag hoppas jag inte var lika jävlig som barn.
Men allvar. Hon kan hela alfabetet som rinnande vatten, hon har tom börjat läsa vissa enklare ord samt stava, hon kan räkna och addera och hon är förbannat smart. Men en sådan enkel grej som att klä på sig overallen, ta på sig/ta av sig pyjamasen, äta upp sin mat eller att städa upp efter sig.. det verkar vara för enkla saker för denna lilla tjejen.

Bah vad jag behöver ett jobb så jag kan "vila" upp mig ;) Måtte denna 4 års trots snart ebba ut, för annars kommer jag inte ha några hår kvar på huvudet snart.

Och påtal om hår... Dessa tabletter... jag kliar sönder skallen snart. Jag är så öm i hårbotten och det kliar hela tiden. Hemska hårsäcksinflammationer! Kan ni inte bara ge er!!! 
Jag hoppas jag snart kan bryta dessa tabletter i och med att som det ser ut nu blir det op först i sept. Jag vägrar gå på detta rävgift hela sommaren. Jag gör det bara inte.
Fick ett brev från kärlmottagningen på SUS idag där de skiver att de försöker verkligen hitta tid för op innan sommaren, men det ser mörkt ut. Men om jag nu får jobbet så kan det kvitta. Då kommer jag inte gå med på op nu utan då får det vara till sept. Det är ju inget livshotande så jag hoppas handen inte blir värre under dessa månader. Men tydligen så är jag ett priofall då det handlar om både vener och artärer. Men dessa narkostider är bara torsdagar, och det är svårt att finna en lucka.

Annars rullar väl livet på här hemma. Darling sliter på dagarna sen sliter på kvällarna. Snart är hela golvet upprivet där uppe och ett nytt bjälklag är satt. Bara utrymmet över vårt sovrum/barnens rum kvar. Så det rullar på. Nu kan man anar hur stort det blir där uppe och naturligtvis blir det mindre än jag hade föreställt mig, men det kan kvitta. Det kommer oavsett bli mycket mer yta än vi har. Och gudarna ska veta att jag längtar så tills väggar och golv är satta så man kan börja måla, tänka inredning mm. Och mitt STORA köksbord!!! Längtar massor!!!

Oh just det!
Loppan håller på att REDAN tappa tänder! Hon ska ju vara så fruktansvärt tidig!! Ena tanden är nästan helt av men vi får inte lov att dra av den för henne. Den hänger bara i typ nån slamsa, så det är verkligen bara en tidsfråga tills hon börjar ha gluggar. Den andra tanden sidan om börjar bli lös med. 
Och lilla Livan.,,, Duktiga lilla tös. Pratar gör hon inte än. Eller jo hon pratar massor, men ja you get the picture. Men hon har börjat mer och mer att gå på pottan! Hon tar själv av sig byxor och blöja och sätter sig på pottan. Hon har både kissat och bajsat. Och hon är överlycklig när hon gjört det. Söte unge! Vem vet, hon är inte snabbare än loppan på att prata, hon fick inte tänder före heller och hon ammade längst. Men hon kanske blir blöjfri först? Spännande =)

 

 

Jag sövdes förra veckan och tack och lov är inget av. Bara kraftigt stukat så jag har fått remiss till sjukgymnast för att träna upp foten. So far so Good.

Så kom då denna veckan.

Jag hade tid på kärlavdelningen för vad jag trodde skulle vara startskottet på ingrepp i handen och få den återställd.

Ja innan jag ens lyckades ta mig dit och fram i och med "snökaoset" i hela landet förutom nv skåne... 

I alla fall.

De tittade på handen, undersökte och berättade hur det skulle gå till.

Då det är så stort som det är och risken stor för att man kan ta död på fingrar och delar i handen vid ingrepp, dom då kan leda till nekros och ev amputation är det superviktigt att jag ligger helt still. Så jag kommer bli sövd. För detta ska tydligen göra jävulusiskt ont...

Men det räcker inte med en gång utan det kommer göras lite lite åt gången. Så jag kommer sövas med jämna mellanrum, vad jag förstod 1 gg i veckan, fram tills det är klart. 

Helt ok jag kan köpa detta. Men då till det sorgliga. De har missat att boka in mig på operation och det finns troligen inga lediga tider förrän i SEPTEMBER. Jag bröt ihop. Jag vägrar gå och äta detta rävgift i 9 månader innan de ens börjar något. Och den ska jag äta detta under behandlingarna och sedan ytterligare 7 v till. Aldrig livet! Så mycket slit jag redan fått i biverkningar och var vecka så kommer en ny biverkning. Nä. Jag gör inte detta. Jag tänker inte förgifta kroppen i nästan 1 års tid.

Vad som gjorde mig arg i nästa steg är varför i hela fridens namn sätter de in mig på detta cellgift i januari om de inte från början bokar in en tid för ingrepp??

Ja jag vill gråta. 

De skulle se om de kunde driva om mig och kanske kanske kunna ta mig i maj. Ja men då skiter det sig med att hitta ett jobb. För vem vill anställa mig om jag kan jobba nån månad sedan sjukskriven? Ingen.

Försöker få tag i läkarna idag för att se om jag kan avbryta cellgiftet och att de nu skriver upp mig i sept. Så kan jag då börja äta detta igen när vi vet att ett datum finns. Annars kommer jag bara plåga min kropp i onödan. Och ev riskera att få diabetes, hudcancer, lungcancer mm i onödan. Och inte nog med det så kan jag ju skita i att söka jobb och gå på intervjuer nu.

Vilken jäkla soppa alltså.

Är det inte dags att spiralen börjar gå upp istället för ner snart?

Gode Gud ge mig styrka.