jagochbabydino.blogg.se

Jag hatar att behöva ha denna känslan i kroppen, men nu har jag det och jag måste få skriva av mig för annars spricker jag känns det som. Inte lönt att beklaga mig till O för han fattar inte och har inte samma behov som mig. Att umgås med andra.

Det känns som att jag bryter ihop i små bitar.

Jag saknar mitt gamla liv när jag hade vänner att umgås med. Jag saknar att ha en bästa vän som jag kan flabba var dag med om allt och inget, om skitsaker som ogräs i trädgården, om grabben med tubsockarna med sandaler man såg i affären, om vädret, om politiken, om jobb, om barn, om favoriträtten till snyggaste killen i kassan typ.

Sen Den hemska människan som jag tom förträngt namnet på, separerade på mitt jing och jang, min "tvillingsjäl", min bästa vän och mig, har jag aldrig fått någon som fyllt upp den platsen igen i mitt liv.

En bästa vän som var som min syster, som funnits i mitt liv i över 18 år, där jag var som en del av både deras familj och till deras föräldrar typ. Vi gjorde inte allt ihop men väldigt mycket. Jag visste allt om henne och hon visste allt om mig. Det behövdes ibland inga ord när vi umgicks, utan ibland räckte det att vi tittade på varandra och direkt visste vi vad vi tänkte/tyckte eller vad som var på väg att sägas.

Jag saknar denna personen i mitt liv.

Jag har två nära vänner kvar, men de är inte mitt jang som saknas i mitt liv. Jag finns alltid där för dem när de behöver mig. Men de har aldrig tid att ses. Och den ena, sen hon träffa sin kärlek, har typ nästan suddat ut mig ur sitt liv. Det är bara han och hans familj som gäller numera. Jag finns där bara när man behöver kräka av sig.

Jag vet inte hur ofta vi ska ses och det aldrig blir av. Jag vet inte hur ofta vi ska boka en kväll men den kvällen blir aldrig av.

Jag får ofta höra "Men du har så många vänner, bara titta på antalet på Facebook! Jag har inte ens hälften"

Jaha, så bara för att det är många bekanta på Facebook så har jag så många vänner.

Jag börjar de sista dagarna fundera mycket på varför det är så.

Jag har en som säger ofta jag hör av mig till dig så vi kan ses. Men detta höra av sig får jag vänta i evigheter på. Undertiden umgås det med alla andra så länge. 

Jag får ofta höra, det är så enkelt att umgås med dig. Vi är så lika, du är så spontan och aldrig svår.

Men varför vill folk då inte umgås med mig?

Vad är det för fel med mig?

Är det O det är fel på?

Är det våra barn som folk tycker är jobbiga?

Vad är problemet?

Varför blir vi aldrig hembjudna till någon?

Varför blir vi aldrig medbjudna till något?

Varför hör aldrig folk av sig och frågar om vi inte kan hitta på ngt ihop?

Eller bara jag och någon annan?

Ut och käka?

Kolla på bio?

Shoppa?

Fika?

Vad som helst?

Jag fick en gång i ett pmsutbrott från den andra personen höra att jag vara så fruktansvärt egoistisk och besserwisser. Att jag alltid bara pratade om mig, fast det sällan var jag som drog upp ämnet mig i det fallet faktiskt utan där var det alltid den andra som skulle korsförhöra mig om allt

Det sårade mig ngt oerhört med tanke på hur mkt jag ställde upp för den personen. Något som jag sällan fick ngt tack för.

Jag har aldrig sett mig som varken besserwisser eller egoistisk. Men det är alltid svårt att se de negativa sakerna om sig själv.

Jag vet att jag kan prata oavbrutet om det mesta, jag vet att jag kan vara högljudd när jag pratar. Men besserwisser? Egoistisk?

Ja, då ingen vill umgås med mig är det kanske så. Så hemskt i så fall. Vilken jäkla pain in the ass jag är i så fall. Då har jag full förståelse för varför ingen vill umgås med mig.

Men detta äter upp mig.

Jag går i bitar.

Jag är social människa som älskar att umgås med andra. Istället sitter jag här ute på Bjäre och känner mig som världens mest ensamma varelse. Och jag vill kräka på den känslan. Jag hatar att må så här. Jag hatar att känna så här. Jag är så trött på allt negativt i mitt liv.

Hur fan ska man komma ur denna mörka spiral!!!!!

Om vi kan!

Mitt älskade lilla gryn. Jag är så galet stolt över vilket fokus och intresse hon har. När hon väl bestämt sig för ngt så lär hon sig. Och ett sablans hästminne har tösen gällande allt. Hon kan sitta och rabbla saker som hände när hon var 2 år!!

 

Om det blir den pärlan så blir det snart en fylld frys med fisk får jag hoppas 😊

Imorgon har redan 2 v av ledigheten försvunnit. Vart tar dagarna vägen???

I min planering innan all ledighet så skulle vi hinna med mycket. Jag skulle hinna med mycket i trädgården med. Än har jag gjort typ inget alls. Hatar det.

Om 2 v är det dags för bröllop och det ger mig ännu mer panik då jag än inte hunnit få klart det som skulle vara klart till den dagen.

Som om det inte är nog så har Olof fortfarande inte kläderna fixade till den dagen.

Och snart är det dags för Alfons Åberg som jag vann biljetter till. Sen är det även Metallica med vänner. Längtar!

Simskolan är igång och båda tjejerna är med i år, vilket är en stor förtjusning för livan i år. I år är det inte gap och skrik för att hon inte får vara i poolen utan för att hon inte får glass så fort hon vill 😂

Livan är duktig på sitt vis. Hon är med på allt och tycker det är kul, men doppar huvudet gör hon inte. Undrar om.hon ens kommer göra det i år. 

Loppan hittade en kompis från dag ett och de är så tighta att tom simfröken delar på dem i bassängen för att just loppan ska fokusera på det hon ska göra istället för att hänga med den andra tjejen. 

Men det går fram. Kommer hon inte kunna simma innan dessa 3 v är över kommer jag bli väldigt förvånad. Önskar att vi hade en pool så hon kunde övat så mycket hon vill. För har hon bestämt sig så ger fröken sig inte så lätt.

Sommaren har hittills varit helt ok värmemässigt. Saknar lite regn nu bara. Nästa vecka ska det bli kallt med enbart 16 grader. Hoppas det inte blir långvarigt och resterande tid av sommaren! Blir det så så kommer jag leta resa och dra snarast möjligt efter simskolan är över. Efter mycket om och men lyckades jag snubbla över en tid för pass till tjejerna. Så ev resan är räddad.

Ja sen ska jag ju till London med som jag lovat Jenny. Sen vill jag ju shoppa i London med 😍 problemet är att resorna hittills jag hittat är svindyra! 

Så då kör vi på värmerekord imorgon och inväntar sen kylan. Hoppas ni har en skön sommar hittills.

Att se Anna gråta av glädje när hon såg oss, det fick mina ögon att bli fuktiga med.... 

Det var så galet trevlig dag att jag hade gärna gjort om den igen utan att blinka. Jag hoppas jag en dag kommer få gifta mig med och att jag den dagen kommer ha så fina vänner som även vill fira mig.

Hela dagen igår och fm idag insåg jag hur mycket jag saknar att dra ut på detta vis med tjejgäng. Så in i helvetes kul var det. Att umgås, snacka tjejsnack, dricka vin och bara få slappna av och vara bara jag. Åh herregud vad jag behöver mer av detta i mitt liv!

Att se Anna gråta av glädje när hon såg oss, det fick mina ögon att bli fuktiga med.... 

Det var så galet trevlig dag att jag hade gärna gjort om den igen utan att blinka. Jag hoppas jag en dag kommer få gifta mig med och att jag den dagen kommer ha så fina vänner som även vill fira mig.

Hela dagen igår och fm idag insåg jag hur mycket jag saknar att dra ut på detta vis med tjejgäng. Så in i helvetes kul var det. Att umgås, snacka tjejsnack, dricka vin och bara få slappna av och vara bara jag. Åh herregud vad jag behöver mer av detta i mitt liv!

I slutet på båda graviditeterna kändes 5 v som 10 år typ, nu bara flög den tiden iväg och jag hann knappt blinka!

På dessa 5 v har Jag fått lära mig massor, både teoretiskt och praktiskt. Jag tror inte jag viktmässigt gått ner ngt, men i cm har jag blivit lite slimmad. Byxor jag inte kunnat haft på mig på länge går på mig nu och går även att knäppa. Wow! Men mycket träning är kvar att göra tills jag är tillbaka igen i sept. Vi har fått veta att detta vi haft nu är inte jobbigt mot vad som kommer. Vill dock inte hålla med om att det inte var jobbigt. Sista passet var det 60 armhävningar, 150 situps, 150 squats och 90 burpies som gällde. Jag var död, inte halvdöd, efter det passet.

Imorgon är jag tillbaka på jobb igen en snabb sväng för att fixa några frågor som ska mailas in och på måndag kör jag skarpt igen. I 8 v. Sen väntar 9 v ledighet! Woop Woop!

Måtte vi få en fin sommar i år igen!!!

Vissa låt är är så mysiga att jag laddat ner dem på Spotify och försöker träna till dem hemma. Men är man lite osäker på de första stegen i dansen så blir det en hel del eget hittepå. Men det funkar det med. 

På måndag börjar som sagt utbildningen. Och bortser jag från att jag kommer behöva starta från hemmet strax efter kl 5 och är hemma igen strax efter kl 20, så ser jag mycket framemot det.

Jag hade beviljat hotell och även bokat i mitt namn på Scandic men O blev lite bekymrad över att han ska ta allt själv här hemma, så jag fick avboka hotellet. Lär inte vara speciellt social med dessa pendlingstider och tiden som jag kommer vara vaken kommer behöva läggas på att plugga. Men men. Vi får se om jag kommer orka med detta med att pendla. Jag som är morgontrött så det skriker om det ser allt annat än framemot tiderna. Synnerhet när jag vet att jag missar Scandic frulle var dag i 5 v tid 😢

Sista dagen på jobb var igår och alla har kommit med tips och råd. Cheferna har sagt att de är allt annat än oroliga för mig och att de blir mycket förvånade om jag skulle bli rödmarkerad och få sluta. Jag har fått så mycket beröm för mitt arbetssätt att jag svävar nästan på moln. Vilka bra chefer jag har! Alla borde ha så bra chefer som är duktiga på att lämna både ros och ris, inte bara ris!

Jag och en kollega har fått äran att måla i ett av besöksrummen för att göra det mer barnvänligt. Så kul att få ett så fint uppdrag och förtroende! Tyvärr hann vi inte med så mycket fram tills igår så lite trist är det att jag inte får vara med hela vägen ut. Men jag fick vara med om att starta upp det och det glädjer mig enormt.

Det är en fruktansvärd hög belastning på jobb. Det ska finnas plats för 44 st och vi har just nu 55 st. Dubbelbeläggningar så det sjunger om det. Undrar hur det kommer se ut när jag är tillbaka igen om 5 v?

Idag har jag gjort något jag lovat mig själv att jag ska börja med. Att börja ta hand om mig själv lite med och inte alltid bortpriotera mig. Så jag har handlat både kläder och skor till mig själv. Vad som är glädjande med detta är att jag idag upptäckte att mina fötter får hyffsat plats i storlek 38 igen! Efter graviditeterna hamnade jag på storlek 40 i skor och idag köpte jag mig ett par 38 och ett par 39! Wow!! Kläderna börjar sitta lite bättre och jag känner mig lättare. Hoppas jag lyckas nå målet med 10 kg i år. Hoppas hoppas!

Vissa låt är är så mysiga att jag laddat ner dem på Spotify och försöker träna till dem hemma. Men är man lite osäker på de första stegen i dansen så blir det en hel del eget hittepå. Men det funkar det med. 

På måndag börjar som sagt utbildningen. Och bortser jag från att jag kommer behöva starta från hemmet strax efter kl 5 och är hemma igen strax efter kl 20, så ser jag mycket framemot det.

Jag hade beviljat hotell och även bokat i mitt namn på Scandic men O blev lite bekymrad över att han ska ta allt själv här hemma, så jag fick avboka hotellet. Lär inte vara speciellt social med dessa pendlingstider och tiden som jag kommer vara vaken kommer behöva läggas på att plugga. Men men. Vi får se om jag kommer orka med detta med att pendla. Jag som är morgontrött så det skriker om det ser allt annat än framemot tiderna. Synnerhet när jag vet att jag missar Scandic frulle var dag i 5 v tid 😢

Sista dagen på jobb var igår och alla har kommit med tips och råd. Cheferna har sagt att de är allt annat än oroliga för mig och att de blir mycket förvånade om jag skulle bli rödmarkerad och få sluta. Jag har fått så mycket beröm för mitt arbetssätt att jag svävar nästan på moln. Vilka bra chefer jag har! Alla borde ha så bra chefer som är duktiga på att lämna både ros och ris, inte bara ris!

Jag och en kollega har fått äran att måla i ett av besöksrummen för att göra det mer barnvänligt. Så kul att få ett så fint uppdrag och förtroende! Tyvärr hann vi inte med så mycket fram tills igår så lite trist är det att jag inte får vara med hela vägen ut. Men jag fick vara med om att starta upp det och det glädjer mig enormt.

Det är en fruktansvärd hög belastning på jobb. Det ska finnas plats för 44 st och vi har just nu 55 st. Dubbelbeläggningar så det sjunger om det. Undrar hur det kommer se ut när jag är tillbaka igen om 5 v?

Idag har jag gjort något jag lovat mig själv att jag ska börja med. Att börja ta hand om mig själv lite med och inte alltid bortpriotera mig. Så jag har handlat både kläder och skor till mig själv. Vad som är glädjande med detta är att jag idag upptäckte att mina fötter får hyffsat plats i storlek 38 igen! Efter graviditeterna hamnade jag på storlek 40 i skor och idag köpte jag mig ett par 38 och ett par 39! Wow!! Kläderna börjar sitta lite bättre och jag känner mig lättare. Hoppas jag lyckas nå målet med 10 kg i år. Hoppas hoppas!

Pappa gör enorma framsteg och det ser ut som att han kommer bli helt återställd även om mycket arbete är kvar. Värst är det i ansiktet vart det fortfarande inte hänger med och saliven bla rinner utan att han märker det. Men läkarna är så nöjda och vi enormt glada. 

Sen är det då min hals och mitt öra. Jag har fortfarande ont. Jag är inte lika hes längre men det ömmar än och ja jag hör fortfarande dåligt på höger öra och det gör fortfarande ont!

Och så kommer då nästa sjukling. Lilla livan. Pigg som en nötkärna men med ögoninflammation vilket resulterar i big no no på förskola. Suck. Ja det är bra att sjuka barn ska vara hemma, men det är som en förkylning fast via ögonen. Och hur många grönsnoriga ungar ränner inte var dag på förskolan?

Då jag varit hemma i två veckor redan pga sjukdom känns det så dumt att vabba nu. Synnerhet när det är kris på jobb med dubbelbeläggningar och de jagar extra folk för att jobba. Vi har plats till 44 st och vi var i söndags 53 st och värre blir det. Blev själv inringd i fredags. Aldrig fel med kval och extra slantar. 

Olof har massor på jobb denna vecka och har svårt att vara hemma då mycket ska bli klart dessa dagar. Vad gör man då? Blir till att höra med mamma om hon kan tänka sig komma hit och bo några nätter. Det är nu jag önskar extra mycket att vi hade haft ett rum extra så man slapp behöva erbjuda en soffa som sovplats! Hoppas hon kan och vill, kommer blir jobbigt annars att behöva ringa och säga att man vabbar när det är kris på jobb.

Och allt detta får mig att tänka på hur svårt respektive lätt det är beroende på person. Det kan bara betyda att jag trivs med mitt jobb och mina kollegor som inte vill sätta dem dels på pottkanten dels sätta dem i större risk. I söndags var vi inte tillräckligt många pga sjukor samt att de som satt upp sig på att jobba extra inte ville. Varför sätter man då upp sitt namn på att man vill om de sedan inte vill när de ringer undrar jag. Men men. Inte mitt problem.

Det är klart att jag vill mina barn deras bästa. Tro inget annat. Jag är en av få som har barnen hemma längre än vad som behövs vid sjukor, just för att inte smitta andra. Jag är den som har dem kanske onödigt mycket hemma mot många andra. Men små barn kan inte säga till fröken "jag mår inte bra, jag orkar inte", det kan jag som vuxen.

Om mindre än 3 v börjar jag utbildningen med. De veckorna jag är i Malmö kommer vara ännu svårare för mig att vabba. Men vi tar en dag i taget. Vi är inte där nu....

Ja sen har vi då lilla hockeymålet. 14 feb rök första framtanden, 3 dagar senare rök nästa. 4 tänder tappade. Vår lilla vampyr ❤

Men mitt högra öra som jag fortfarande har ont i och är döv på, var det full fokus på.

Det var fortfarande irriterat och jag hade vätska bakom trumhinnan. Så de bedövade den (vilket jag tvivlar på) sen spräckte de den igen för att suga ut vätskan.

HELVETE vad den sugen gjorde ont!!!

Efter det tyckte han att nej vi sätter in ett rör med i örat. Det gör lite ont så han.

Lite?!?!??? 

Jag föder hellre barn 5 gg till på raken utan någon bedövning än sätter in ett rör till i något öra. Fan vad jag grät. 

- försök att slappna av.

Jo det gick ju sådär lätt att slappna av.

Jag grät och var helt svimfärdig innan han ens var klar. Förbannad skitöra!

Men!

Nu hör jag på örat igen, sen får vi se hur det utvecklar sig. Imorgon är det 2 v sen jag blev sjuk, känns som 1 månad sen. På lördag första jobbpasset. Jag längtar samtidigt som jag bävar för det med tanke på hur ont jag har just nu efter dagens besök. Men det blir bättre. Längtar trots allt tillbaka till jobb. Är inte direkt ngn semester jag varit på dessa dagar. 

Och pappa då... Hej hå vilken förbättring! Är så glad så glad!!! ❤

Jag inbillar mig att han sluddrar lite mindre och att det är lättare att förstå han. Och dessa små små framsteg glädjer mig enormt.

Kämpa pappa, kämpa! ❤❤❤

Pappa fick idag en stroke.

Min pappa.

Min superhjälte.

Även om vi har våra bråk, även om jag stundtals har lägre tankar så önskade jag aldrig detta till någon.

Stroke.....

Jag är i miljoner bitar.

Har nu dubbelsidig öroninflammation. Trumhinnan spräckt i höger öra.

Nu på kvällen rann det ut gulgrönt var ur höger öra. Är det normalt när man är i slutet på sin kur?

Är mögtrött på att förgifta min kropp nu! 

Den sparkar bakut på alla möjliga vis.

Tack och god natt...

I torsdags när jag gick till jobb kände jag att det ömmade i halsen. Jag gick hela dagen och velade om jag skulle träna eller ej. Faktiskt velade jag hela vägen i bilen på vägen hem om jag skulle svänga av eller inte i Ängelholm. Jag valde precis vid avfarten att åka hem. Klokt val. 

Jag kom hem och det gick inte ens en timme förrän febervärken bröt ut i hela kroppen. Jag hade så ont att jag inte ens kunde stå upp för det ömmade så tom under fötterna. Feber deluxe.

Fredagen helt däckad, lördagen likaså, söndagen började bli bättre och där på kvällen small det till i örat. Bara boka tid hos läkare i måndags för att visa att jag har ett riktigt förstaklassigt skolexempel på öroninflammation. Alla fick komma in och titta i mitt öra. Kul jag kan glädja andra 😉

Hem med antibiotika, 4 tabletter om dagen i 5 dagar. Är helt döv på höger öra och balansen har blivit påverkad. Ont i hela högra halvan av ansiktet. Idag tisdag kom förkylningen.

Jag hade hoppats på att återgå till jobb denna vecka men vet i katten om jag hinner bli bra innan fredag när jag måste vara tillbaka på jobb igen. Skit.

Barnen är dock glada. De får sovmorgon dessa dagar och blir hämtade tidigt. Mamma både lämnar och hämtar. Personalen på förskolan blev glada över att se mig, det var liksom inte igår. Som sagt kul att min sjukdom kan glädja andra 😉 

Men trots att jag är så kass så ska jag inte klaga. Jag tycker det är kul att få lämna och hämta barnen på förskolan och ha tid att stå och snacka med personalen. Det får mig att sakna tiden som föräldraledig. Vilken underbar tid. Nyttja den medans ni kan, för helvetes vad fort den tiden går! De små bebisarna är inte så små längre ❤

Första undersökningen efter operationen i sept. Ultraljud för att kolla vad som hänt i handen samt att jag fick se filminspelning på min vener/artärer från operationen. Gud i himmel så häftigt det var att få se!

Och oj oj oj vilket jobb de gjort med min hand!!! Är så galet tacksam över att jag hamnade hos handkirurgen i malmö och hos dr Z på kärl! De säger att han är ett riktigt underbarn och jag har 200 % tillit till honom. 

I varje fall. Det blir 1 operation till på kärlavdelningen då den sista grova feta "autobanan" är kvar. Alla andra ovälkomna kärl är borta!!! De ska ta beslut på om jag ska sövas igen eller om de ska bedöva min hand, ge mig lugnande samt morfin och göra den i vaket tillstånd. 

Efter det blir det 1 operation till hos handkirurgen där de där ska operera bort bulan. 

Kan inte låta bli att skriva "men där är inget fel på din hand!" 😂 skitläkare bokstavligen!

Så glad jag är! Dr Z trodde att jag skulle kunna slippa cellgifterna framåt sommaren.

Om jag längtar? I över 1 års tid har jag förpestat kroppen med gift. Över 100 000 kr i bara läkemedel har jag kostat under 1 års tid.

Snacka om belastning på skattepengarna!

Tacksam för att jag bor i Sverige, annars hade jag då inte haft råd att bli frisk.

Men men, nu blickar vi framåt! 2 operationer kvar sen hejdå bulan!!!