jagochbabydino.blogg.se

Oh det är så UNDERBART med att ha knodden här!
Att kunna röra sig fritt och obehindrat! Inget som håller tillbaka mig eller begränsar mig i mina rörelser.

Kan inte förstå vart dessa 6 dagar tagit vägen. Tiden har verkligen flugit förbi. Känns så overkligt att vi i måndags åkte till frlossningen för att "hämta hem" knodden. Känns som det är längesen redan.
Lilla älskade snäckan.

 

6 dagar gammal idag och navelstumpen började stinka ngt så in i igår. 
Har "tvättat" och torkat flitigt hela dagen igår då den stanken är allt annat än trevlig. 
Idag på hennes 6:e dag ramlade stumpen av. Tidigt mot loppan vill jag minnas.
Skönt att slippa den dock. Nu ska jag bara se till så det läker fint, Ser lite goisigt ut i mitten just nu, Men skönt att slippa den då den är lite i vägen tycker jag.

Nu när man fått mysa med lillsnäckan i snart en vecka har man insett hur stor loppan egentligen är.
Här har man gått och tyckt att hon är så liten. Så börjar man byta blöja på en liten minibebis och då helt plötsligt ser man hur stor loppan är redan. Hallå, när hann hon växa så mkt?!
Hon är ju gigantisk jämfört med lillasyster!!
Liten hann verkligen bli stor, på bara ngn dag känns det som.
Och det som är mest ofattbart är att hon varit mindre än knodden. Hur är det ens möjligt att man kan vara mindre än henne? Det har jag svårt för att förstå!

Loppan gillar sin lilasyster fullt ut. Jag kan inte säga älskar, då jag inte vet, men ogillar henne gör hon inte.

Hon hjälper till att hämta napp, hon klappar på henne, hon ska pussa på henne, hon ska vara med och byta blöja och är delaktig i det mesta, Hon har inte visat någon som helst svartsjuka mot henne. Vilket jag varit mkt orolig för. Tråkigt bara att hon hunnit bli sjuk på dessa dagar. Förkylning, lite småfebrig och hosta, Så jädrans typiskt och fel tidpunkt!
Vad hon istället visar är en enorm "trots" mot mig och Olof istället.
Eller, ignorans kanske jag ska säga. Det kvittar hur mkt man än tjatar så vill hon inte lyssna, så lyssnar hon inte. 
Dessa t-shirtar med texten "Jag är inte döv, jag bara skiter i dig" hade passat henne som handen i handsken just nu. Hon springer och skäller på oss och pekar på oss. Och jag kan verkligen inte hålla mig för skratt när hon gör det för det ser så jädrans roligt ut!!! 

 

Knodden har annars vekligen visat sin fina sida hittils,
Hon följer loppans fotspår gällande nätterna redan.
Hon äter sista målet innan vi lägger oss, runt 12 snåret. Sen sover hon till 6 - 7 på morgonen. Lägger henne till bröstet och somnar om. Sen sover hon till allt mellan 8 och 10,30 tiden på morgonen typ.
Drömunge nr 2. Hoppas detta kommer hålla i sig!

Annars är hon ett sant matvrak!
Herre min gud vad denna donna kan ÄTA!
Mjölkproduktionen har som tur hunnit ikapp sen 2 dagar tillbaka.
Jag läcker ca 30 ml om inte mer per bröst vid varje amning. Och detta även om jag precis ammat det ena bröstet och går på nästa. Helt fantastiskt är det. Och tacksam så in i är jag.
Jag gissar att hon har hunnit gå om sin födelsevikt med råge när nästa vägning kommer.

 

På besök har vi haft nästan hela familjen nu.
Det är bara moster Mika kvar, som bor i sthlm, mindre lätt för henne.
Extramorfar Laszlo, av förklarliga skäl.....
Faster Fia med familj.
Farfar.

 

Idag började även loppan på barngympa.
Helt rätt tid känns det som. Hon får 1,5 h (minst) själv med någon av oss. En tid där hon inte behöver känna att hon måste dela med sig av oss.
Och hon var ju som vanligt. Denna underbara unge! Vi hann inte mer än i i salen så typ sprang hon till alla andra och lekte med alla andra och brydde sig inte om mig för 5 öre. Och vilket leende hon hade i ansiktet!

Älskade unge! <3

Trots att jag får sova om nätterna är jag dock trött. Helt sjukt trött.
Är verkligen inte van vid att behöva vakna till ordentligt och bryta sömnen för att knoppa in igen.
Och återigen detta med att passa på att vila när bebis sover. Yeah, right,
För man kan parera sin trötthet med deras sömn - not. 
Och skulle man mot förmodan parera, ja då sover ju inte den andra...

Så på kvällarna tänker jag alltid, ikväll ska jag lägga mig tidigt. Mmmm, säkert....

 

Den mysiga biten med avslagen...

Uppfattar som att jag blöder mindre denna runda.
Däremot har jag mer ont. Och detta är tydligen mycket vanligt efter just den andra förlossningen?
Why oh why?
Och med min vanliga tur så nu när jag äntligen har rörelseförmåga, ja då smälter snön så jag inte få rnjuta av dem så som jag önskar....

Viktmässigt har jag bara gått ner 5 kg än på dessa 6 dagar.
Jag hoppas att de resterande graviditetskilona försvinner i rappet.
För har min graviditet bara vägt 5 kg, och resten är fett som satt sig på kroppen, ja då vill jag bara skjuta mig helt ärligt.

I varje fall.....
Vi njuter här hemma.
Jag älskar att ha en bebis i hemmet. Jag älskar alla dessa små ljud, lukten, mjukheten, allt.
Jag har saknat det inser jag nu när man har henne här hos oss.
Kan inte titta mig mätt på henne. Och hennes leende är ju så sjukt gulligt. Längtar tills det ä ett svarsleende och inte bara en reflex.

Nu ska vi bara komma på ett namn till henne med. Hon kan ju inte kallas för knodden eller knoddas resten av sitt liv! Förslag ngn?