Tomhet
Jag spicker snart av denna hemska känsla inom mig. Jag vill bara skrika rakt ut. Gömma mig. Försvinna. Jag kan inte koncentrera mig. Känner en enorm tomhet inom mig. Orkar inget. Samtidigt som jag saknar så mycket som jag vill göra. Jag har ingen glädje inom mig. Känner bara ett stort svart hål. Min glädje är borta. Jag känner mig helt urlakad.
Urlakad. Tom. Ful. Fet. Äcklig. Värdelös. Kass. Världens sämsta mamma. Världens sämsta sambo. Världens sämsta person. Inget intresse för något. Jag orkar inte samtidigt som jag så gärna vill.
Jag tror att jag håller på att falla dit vart jag en gång tidigare varit. Depression. Jag orkar inte med det. Jag vill inte må som jag då mådde. Men jag tror att jag är väldigt nära. Måtte detta vända och det jävligt fort....
Gode Gud ge mig styrka
