jagochbabydino.blogg.se

Bah, min mobil har dött....

Och det är ju helt sjukt hur halv och handikappad man känner sig UTAN en mobil!

Allt finns i den lilla mekanismen. Allt.

Kalender, telefonummer, kontakter, foton, kamera, ja delar av ens liv helt enkelt.

Och nu... Nu har jag ingen mobil som fungerar utan är enbart död, död och ännu mer död.

Och NATURLIGTVIS har jag haft 1000 kodakmoment tillfällen där jag önskar att jag hade haft min mobil så jag kunde ta det dära fotot som hade blivit såååå bra!

 

Lilla myran blir 4 v imorgon, och jag fattar inte att det redan är 4 v sen hon föddes.

Tiden gick långsamt den sista tiden som gravid, nu flyger den iväg fortare än jag hinner blinka.

Det är inte snällt!

Och snart är hon ju då redan 1 månad....

 

Nu är namnet bestämt på damen med och det blir Julia Myra.

Vi dividerade om det skulle bli Myran eller Myra, men jag lutar mer åt Myra även om vi kallar henne för myran.

Vad tycker ni?

 

Hon har fått så mycket fint, graverad silversked, smycke, kläder, gosedjur och massor av saker.

Vi tackar så hjärtligt till er alla som kommit med en present till henne.

 

Dagarna här hemma är verkligen en blandad kompott.

Från att jag var uttråkad för att jag inget kunde göra som höggravid/gravid, till att jag ibland blir en aning frusterard för att jag inget kan göra nu heller som ikke gravid.

 

Vissa dagar får jag bära på henne hela tiden för det passar inte den lilla bestämda damen att bli lagd ner för sig själv. Andra dagar så är hon helt underbar vilket gör att jag knappt vill lägga ifrån mig henne för jag är rädd att jag missar något under de vakna stunderna. Sen har vi de stunder där hon verkligen sover för sig själv, men så fastnar jag i ngt helt annat och får inte gjort ett skit av det som jag behöver få gjort.Vilket ekorrhjul man hamnat i!

 

Det börjar närma sig jul och jag har inte en enda julklapp klar.

Såååå bra!
Synnerhet nu när jaginte kan ta med mig myran för att handla i affärerna.

Eller kan och kan, men jag vill inte utsätta henne för risken av RS virus när det är influensatider och folk går och snörvlar och snorar till höger och vänster.

 

I veckan ska O och jag bege oss till Ullared igen. Myran skall stanna hemma och passas av farmor.

Det skär i mitt hjärta för jag vill inte lämna henne så lång tid. Men vad ska jag göra?
Jag måste fixa denna tur och jag ber till gudarna att det är lite folk så att det kommer gå fooort där uppe.

Kommer bli en plåga att inte ha henne med och att behöva förlita sig på att ngn annan tar hand om henne.

Någon annan än jag eller O och jag kommer inte ens vara i närheten. Fyyy vad det känns hemskt!

Kommer bli rekord i snabbhet där uppe ;)

Nehe, dags att knyat ihop denan dag.

MVC står på schemat imorgon och det betyder uppstigning TIDIGT mot vad vi brukar.

Bah! Blir trött av bara tanken!