Åh du dryga tid!
Med 15 dagar kvar och fler nätter med värkar har jag nog aldrig längtat så som jag gör till ett datum.
Nu vill jag att detta ska vara över.
Nu vill jag ha det lilla knytet ute i min famn så jag kan sitta och snuffa på det istället för att ha det bökandes inne i magen. Allt är jobbigt just nu.
Fötterna är värre än de varit sen jag någonsin kan minnas.
Andfådd för precis allt.
0 styrka i kroppen.
Pingvinstil vid gång.
Skor jag seglar i.
Kläder som inte täcker magen.
Jobbigt att vända på mig.
Sova halvsittandes uppbullad med 4 kuddar för att kunna få sova något alls och slippa de jädrans uppstötningarna som jag annars behöver "rusa" upp på dass för hela tiden.
Allt jag gör tar 5 gg längre tid än vanligt.
Sover bort 10-13 h utan problem.
Får knappt plats med maten.
Ingen ork till något alls.
Sista månaden är verkligen den värsta denna gravidtet.
Rummet är nu helt klart med undantag för gardiner och två likadana lampor i fönsterna.
Annars står möblerna på plats, sängen är bäddad och inväntar en liten filur. Hyllorna sitter uppe på väggen, mattan ligger på golvet, byrån har fått in de nytvättade kläderna.
Det är verkligen bara en bebis som saknas.
Och jag längtar <3
Undrar när den tänker komma?
BM på torsdag. Ska bli spännande att se vad hon har att säga.
