jagochbabydino.blogg.se

I fredags var det dags för de små liven att bli äldre.
Så smidigt med samma datum. Lätt för alla (nästan) att komma ihåg deras dag.

Lilla livan blev hela 10 månader.
Säger vad som även sagts tidigare. Tiden går sjukt fort!

Hon rusar bokstavligen fram på knäna.
Från att ha hasat sig fram med ett ben under sig på halt golv, och kröpit som vanligt på matta, till att hon rusar fram på den vanliga traditionella viset numera.
Och det går sjukt fort! 
Ena stunden kan hon sitta på mattan vid tvn och leka, kika på tvn. Nästa sekund är hon inne i sovrummet och öser ut sina kläder ur sin nedersta byrålåda, för att i nästa sekund sitta på deras rum och ösa ut alla klossar för att helt plötsligt vara på andra sidan huset vid toaletten och ösa ut ritpapper och pennor ur loppans pyssellåda.

Hon lämnar ett spår efter sig vart hon än går, så lätt att följa slingan om man inte hittar henne!

 

Hon har även börjat ställa sig upp för att komma högre upp för att rota. Nu ligger inget säkert som är att nå ca 70 cm upp. Hon ställer sig även väldigt ofta på fötter och händer med rumpan upp i vädret, så frågan är om hon kommer gå före hon fyller 1 år. Känns som hon är tidig mot loppan, men jag kan ha fel.

 

Hon har 6 tänder, 4 uppe och 2 nere.

Och dreglar fortfarande väldigt mycket så undrar om där är en ny tand på gång?

 

Var så kul när vi var på BVC för mätning och vägning och hon frågar mig om hon förstår enstaka ord.
Ja sa jag, det tycker jag att hon gör.
Nästa fråga var om hon kunde klappa händer bla och vad gör livan?
Skiner upp som en sol och tokklappar i händerna.
Ja sa Helena med ett skratt, hon förstår ett par ord!

 

Give me 5 har vi börjat med så smått och jag försöker lära henne att vinka nu med. Går dock inte så jättebra.

I matväg är hon verkligen annat mot loppan i den åldern.
Ena dagen äter hon som en häst, precis allt, för att nästa dag inte vilja ha något annat än bröstet.
De dagar är lite frustrerade måste jag säga. Får liksom inte mycket gjort.
Fisk äter hon bara om hon verkligen är vrålhungrig. Och hon är tråkigt nog mer glad för burkmat än mammas mat. Med loppan var det tvärtom.

Nätterna går i vågorna. Vi pendlar från att sova hela nätterna till att vakna X antal gånger per natt.
Och det är naturligtvis nappen mamma som söks då.
Kan säga att min rygg mått bättre efter alla dessa nätter sen augusti.

Längtar tills hon börjat sova hela nätter på heltid igen. 

Hon har även blivit seg med att lägga på kvällarna, vilket resulterar i att det ofta är först vid kl 24 som hon somnar för "natten". Och då antingen genom att sitta fastklistrad vid mitt bröst eller att Olof går och bär på henne tills hon gnytt klart och "kraschat" ner i hans axel helt utslagen.

 

Blir hon påkommen med ngt hon gör som hon inte får, typ Sams mat och vattenskålar, så hoppar hon liksom till verkligen helt "shit jag blev påkommen" och slår ut med armar och händerna och typ joddar fram ngt i stil med "Jag är oskyldig!". Ser verkligen så jädrans kul ut!

Hon har börja ropa efter mamma och ibland kommer det även pappa.

Skulle hon vara ledsen så hjälper det många gånger att sjunga. Då tystnar hon efter ett tag och försöker "dansa" med gungandes fram och tillbaka. Favoritreklamer är allt med musik. Han stannar alltid upp då för att "dansa".

Hon väger 10130 g och är hela 75 cm lång. (Loppan vägde 1 kg mindre och var 1 cm längre! Ouuppss...)
Min lilla guldklimp!

 

************************

 

Då har vi min lilla nyblivna 3 åring.....
Allvar 3 ÅRING!!!!

Natten till fredagen letade jag upp mina gamla inlägg och foton. 
Jag kunde verkligen minnas exakt allt som hände den natten hon föddes. Det var verkligen som att ta sig tillbaka till den dagen och natten. Lilla lilla parvel som blivit så stor!!! Jag fattar inte det!

Som man längtar hela tiden till att få se hur de utvecklas och se vad det kommer bli av dem, men som jag önskar att man kunde trycka på den dära stoppknappen som man saknar. Eller en tillbaka i tiden knappen.
Samtidigt som jag vill att hon ska vara den där lilla goa myran som hon var så vill jag ha min lilla loppa. Min fina sessa.

Vad kan jag då säga om denna stora 3 åring?
Hon har enormt mycket vilja i sig. Hon vet bäst helt enkelt.
Jag tycker absolut att trotsen börjat lägga sig, så de som sade till mig att det blir bättre hade tydligen rätt.
Det skälls inte lika mycket som det gjordes ett tag. Fy för vad jag mått dåligt över det!
Men vi börjar sakta med säkert gå tillbaka det det där goa harmoniska barnet som vi haft från början.
Och jag har verkligen börjat komma ihåg när det är som värst, att det finns de som är sju resor värre än vad hon kan åstadkomma. Tack och lov för att hon inte är där!

Hon älskar att hjälpa till när jag lagar mat. Hackar gärna svamp, gurka och vad hon nu klarar av att hacka med den slöa bordskniven. Hon hjäper gärna till att röra om i grytor och gärna smaka av maten,

Dammsuger jag så kommer hon snabbt med sin dammsugare och ska hjälpa till. På sistonne tar hon själv den riktiga dammsugaren ibland och dammsuger åt mig. Jag tackar ja!

Hon bäddar oftast sin säng utan att jag säger något.
Och jag har upptäckt att hon gör det även om det så är kl 4 på morgonen hon kliver upp för att krypa ner under täcket hos mig. Det är onekligen gulligt när man vaknar av att hon står 5 cm från ansiktet på mig och försiktigt säger "mamma akta dig, snälla. Jag ligga här"
Min lilla underbaring!

Hon har blivit duktigare på att städa upp efter sig även om det många gånger falerar och det är ett bombnedslag med alla leksaker överallt. Men sen har hon ju även en lillasyster som hjälper till att ösa ut grejerna hela tiden.

PUSSEL och alla slags pyssel står högt på listan.
Det är ofta hon plockar fram och står själv och pusslar. 48 bitars lägger hon utan problem själv nu.
Det är fantastiskt att sitta och titta för att se hur kreativt tänkande de har utan att man lägger sig i.
Målar böcker är sådant hon har börjat att dra fram på sistonne. Sitter och målar vid kökdbordet nynnandes för sig själv.

Hon kan med hjälp räkna till 20 och strax där över. Utan hjälp räknar hon själv till 16 utan några problem.
Men det händer ofta att hon tramsar runt.

Hon har även börjat sjunga på ABC visan, så snart kanske hon är så duktig och lär sig alfabetet så smått. 
Inget jag försöker än att träna på än, jag vet inte när man ska börja med det. Men jag vill minnas att vi lärde oss det i förskolan som på min tid var året innan vi började ettan. Oavsett ingen panik än.

 

Dansa och sjunga är något hon även älskar att göra. Bä Bä vita lamm har fått Mamma Mia med i textraden numera hehehe.

Givmild skulle jag så gärna vilja säga om henne. Hon delar med sig av det mesta, även korv som är hennes favorit tugg och är som godis för henne.
Godis är något vi fortfarande INTE har introducerat i hennes liv. Hon får fika när vi fikar och ibland till helgen unnar vi oss chips eller cheesballs. Nötter äter hon även gärna. Men inget godis. Och hon frågar inte efter det heller. Tack och lov.
Jag tar gärna den striden med henne när hon är äldre och förstår bättre. Slippa behöva ha bråka var gg man är i affären och ska till kassan med allt godis som finns runt om en. Värre är det dock med glass. Vi äter inte det ofta men det är något hon ofta frågar efter och gärna försöker ta i affären.

Favoritmat skulle jag vilja säga är fisk i alla dess former. Hon brukar skövla i sig fisk utan ett ljud när det serveras. Och det är nästan så att tallriken är slickad ren efteråt.

 

Och hennes lillasyster då....
Hon älskar henne från topp till tå och det är så ömsesidigt.
De leker så fruktansvärt fint ihop och deras glädje mot varandra är ren kärlek att se på.
Jag hoppas det kommer hålla i sig livet ut.

 

16,5 kg och 102 cm lång.
Skostorlek 26 i sommarskor och 27 i vinterskor. 
Om nu inte fötterna växt på henne igen....