1 år 1 mån
För några dagar sen bestämde jag mig för att nu får det vara slutammat. Vi ammade oavsett bara nattid om hon vaknade på natten och på morgonen. Mina bröst känns som tomma skinnpåsar och jag upplevde inte att de direkt blev fylliga och påfyllda igen. Så det fick räcka.
Jag saknar det något sjukt mycket. Vår lilla stund ihop. Ja alltså den på morgonen. Den på natten är jag glad över att jag är av med. För även om man "somnade" undertiden så sov man inte riktigt och jag var mer död än levande på morgonen.
Livan verkar inte sakna det jättemycket och de nätterna hon vaknar och kommer in i vår säng nöjer hon sig med att sträcka ut armarna och krama mitt ansikte och somna med munnen mot min panna.
Lilla skruttan.
Den senaste tiden är det mycket mer gå än krypa som gäller och hon älskar verkligen musik.
Så fort det spelas en trudelutt brukar hon stanna upp och dansa eller flaxa med armarna.
Hon är verkligen en charmör. Med en enorm vilja. Och hon är så grymt kramsjuk! Hon kramas riktigt hårt och pussas gärna. Och kramar gör hon det flesta. Kan det bli en liten Julia som kramar glatt alla?
Vi var hos mamma igår och hjälpte henne med en försäljning av gymutrustningen som Laszlo hade. Och loppan ville stanna kvar där. Nu är det så tomt utan henne! Som alltid så fort hon sover borta...
Kanske att man får gjort lite idag? Olof bygger formar för gjutning då bygget snart drar igång. Känns så overkligt... att vi förhoppningsvis kommer ha en ovanvåning innan året är slut!!!
